Orion

Orion (Lat. Orim). 1. I den grekiska fornsagan en väldig jägare af jättelik kroppsbyggnad och oförliknelig skönhet. Såsom hans fader uppgifves dels beotern Hyrievs, dels Poseidon. Denne gaf honom förmågan att vandra öfver hafven, hvilket af Virgilius förklaras genom hans oerhörda längd, som gjorde, att han midt i djupaste hafvet räckte med skuldrorna öfver vattenytan. Han älskades af Eos, morgonrodnadens gudinna, men blef, då denna förbindelse misshagade gudarna, dödad af Artemis' pil. Enligt en annan saga var Artemis sjelf upptänd af kärlek till den sköne jägaren, hvilken hon på Apollons anstiftan af misstag dödade med sin pil. Äfven berättas han hafva förföljt Plejaderna, till dess de slutligen förbyttes till stjernor och han sjelf fick sin plats på himmelen i deras närhet, förvandlad till den praktfulla stjernbild, hvilken ännu bär hans namn. -- 2. Grekisk grammatiker från Thebe i Egypten, lefde kring midten af 5:te årh. e. Kr. dels i Alexandria, dels i Konstantinopel. Han författade en ännu befintlig etymologisk ordbok (utgifven af Sturz, 1820). A. M. A.