Orkester (af Grek. orchestra, se d. o.), i den antika teatern den del af scenen, hvarpå kören rörde sig; i den moderna teatern instrumentalisternas plats mellan scenen och salongen. Wagners idé att sänka denna plats så, att de spelande blifva osynliga för publiken, hade sin förebild i operans begynnelse i Florens omkr. 1600 (se Opera), då de ackompanjerande voro posterade bakom kulisserna, osynliga för åhörarna. Antagligen infördes med öppnandet af den första offentliga operateatern (Venezia 1637) den nu vanliga uppställningen af instrumentspelarna framför scenen. Med orkester menar man för öfrigt hvarje förening af ett större antal spelare till utförande af instrumentalverk eller ledsagning af vokalverk, vare sig i eller utom operan. En stråkorkester består af blott stråkinstrument (1:sta och 2:dra violiner, altvioler, violonceller, kontrabasar), harmonimusik af endast blåsinstrument (trä och mässing), hornmusik af blott mässing, militär- och janitsjarmusik af blåsoch slaginstrument. Alla instrumentslag förenas i »full orkester». Äfven denna kan dock vara större eller mindre. För den klassiska symfonien fordras i allmänhet, utom stråkorkestern, endast två spelare för hvarje af de vigtigaste slagen blåsinstrument, nämligen flöjter, oboer, klarinetter, fagotter, horn och trumpeter, hvartill kommer ett par pukor. Efter Beethoven fordras i allmänhet dessutom ännu 2 horn och 2--3 basuner. Ännu större är orkestern i den nyare opera-, kantat-och program-musiken. Sträfvan efter effekt, karakteristik och tonmåleri har framkallat ständigt nya klangfärger, och orkestern har riktats med engelskt horn, basklarinett, kontrafagott, tuba, harpa, turkisk musik (stor och liten trumma, tallrikar, triangel, klockspel), stundom äfven orgel m. m. Berlioz kräfde för »Tuba mirum» i sitt requiem, som visserligen är ett allenastående undantag: 4 flöjter, 2 oboer, 2 klarinetter, 8 fagotter, 12 horn, 4 pistonkornetter, 12 trumpeter, 16 basuner, 5 ofikleider, 8 par pukor, 2 stora trummor och en mycket stark stråkorkester. Den mest storartade operaorkester är den i Wagners »Nibelungen» (se Baireuth i följande tabell). Det första försöket att medelst olika instrumentala klangfärger karakterisera scener och stämningar gjordes af Monteverde, som i sin »Orfeo» (1608) använde följande orkester: 2 clavecins, 2 basvioler, 10 altvioler, 1 stor harpa, 2 små franska violiner, 2 stora guitarrer, 2 träorglar, 1 orgel med tungstämmor (regal), 3 gambavioler, 4 basuner, 2 kornetter (zinker), 1 liten flageolett (flautino), 1 diskanttrumpet (clarino) och 3 dämpade trumpeter. Hans efterträdare inskränkte blåskören betydligt, och hos A. Scarlatti finna vi stråkqvartetten behandlad såsom orkesterns grundval på samma sätt som sedermera. S. Bach använde utom stråkar nu föråldrade slag af oboer, derjämte fagotter, zinker, basuner, trumpeter och pukor samt behandlade sina flesta instrument såsom »reala» stämmor (deltagande i det kontrapunktiska arbetet). Händel anlitade mera sällan föråldrade instrument och blandade sin orkester mera likt nyare sätt, dock med öfvervigt af oboer och fagotter (klarinetten fick insteg först på Mozarts tid). Haydn är den moderna orkesterns fader, Beethoven dess fulländare på klassisk mark. Inom romantiken är Berlioz den mest genialiske instrumentören. Knäppinstrument, såsom luta, teorb, guitarr, försvunno småningom ur orkestern och representeras nu endast af harpan. -- Nedanstående tabell visar sammansättningen af en del orkestrar från äldre och nyare tid. Naturligtvis kunna moderna orkestrar icke tillfälligtvis undvara t. ex. en piccola eller kontrafagott, om dessa än, såsom synes, ej alltid tillhöra den ordinarie anställningen; bassetthorn är stundom alternativ för basklarinett, ofikleid för bastuba. Med afseende på svenska hofkapellets historik må nämnas, att enl. gamla teateralmanacker klarinetter der upptogos först 1780, trumpeter och pukor 1782, harpa 1811 och basuner 1816.
Paris-konservatoriet.Leipzigs Gewandhaus.Dresden.operan 1754.Baireuth 1876.Händelsfest London 1784.Händelsfest London 1880.Svenska hofkapellet 1778.Svenska hofkapellet 1887. 1:sta Violin 15 14 8 16 48 92 13 8 2:dra Violin 14 14 7 16 47 85 13 7 Viola 10 9 4 12 26 57 4 6 Violoncell 12 9 3 12 21 58 4 5 Kontrabas 9 6 3 8 15 48 2 5 Flöjt 4 2 2 3 6 8 3 4 Piccola 1 -- -- 1 -- 6 -- -- Oboe 2 2 5 3 26 8 2 3 Eng. horn -- -- -- 1 -- -- -- -- Klarinett 2 2 -- 3 -- 8 -- 4 Basklarinett -- -- -- 1 -- -- -- -- Fagott 4 2 5 3 26 8 1 3 Kontrafagott -- -- -- 1 1 -- -- -- Trumpet 2 2 3 3 12 6 -- 3 Horn 4 4 2 8 12 12 2 2 Basun 3 3 -- 3 6 9 -- 3 Pukor par 1 -- 3 2 4 -- -- 1 Cornet à pist. 1 -- -- -- -- 6 -- -- Bastrumpet -- -- -- 1 -- -- -- -- Tenortuba -- -- -- 2 -- -- -- -- Bastuba 1 -- -- 2 -- 3 -- -- Kontrabastuba -- -- -- 1 -- -- -- -- Kontrabasbasun -- -- -- 1 -- -- -- -- Harpa 1 -- -- 6 -- -- -- 1 Bastrumma 1 1 -- 1 -- 1 -- 1 Tallrikar 1 -- -- 1 1 4 -- 1