Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Osarsiph

Ämne: Mytiska personer och väsen · Mytologi och sagohistoria

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 12 (1888), sp. 404–405 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Osarsiph, en sagohjelte, som omtalas af Josephus -- i hans manetonska excerpt -- och af denne judiske författare identifieras med Moses. K. P.

1. Osbeck, Per, prest, botaniker, född på torpet Oset i Hålanda socken, Elfsborgs län, d. 9 Maj 1723, student i Upsala 1745, blef der Linnés lärjunge och upptagen i hans närmaste umgängeskrets samt erhöll hans enskilda handledning. 1750 förordnades han till skeppspredikant å ett af Ostindiska kompaniets fartyg, med särskildt uppdrag af Vetenskapsakademien att under resan anställa botaniska och zoologiska undersökningar. Frukten af dessa blef O:s berömda Dagbok öfver en ostindisk resa (1757; öfvers. på tyska 1765, på engelska 1771), hvilken visar, att han »icke blott var en outtröttlig samlare och beskrifvare samt den lyckligaste att göra intressanta fynd inom åtskilliga naturens områden, utan äfven fullföljde en äkta vetenskaplig plan för sin verksamhet och var mäktig af storartade vyer». Linné prisade också i bref vigten af denna reseskildring samt af hans hemförda, ovanligt rikhaltiga samlingar af växter och insekter. -- O. kallades efter återkomsten till huspredikant hos C. G. Tessin, som äfven gjorde honom till intendent öfver naturaliekabinettet å Leckö. Der tillbragte han öfver fem år, under hvilka han på allt sätt omhuldades af Tessin, ordnade sina samlingar och utgaf sin dagbok samt flere afhandlingar i Vetenskapsakademiens handlingar. 1758 blef han ledamot af nämnda akademi och s. å. vice pastor i Hasslöf och Våxtorp af Göteborgs stift. Han utnämndes 1760 till ordinarie innehafvare af kyrkoherdesysslan derstädes och blef 1778 teol. doktor. O. afled d. 23 Dec. 1805. -rn.

2. Osbeck, Karl Gustaf, läkare, den föregåendes son, född i Hasslöfs prestgård, Halland, 1766, student i Lund 1785, kirurgie magister 1793, praktiserade sedan såsom uppbördsläkare och förste läkare på ostindiefarare samt förordnades 1800 till andre läkare vid kurhuset i Vadstena. 1810 kallades han till Stockholm, blef 1813 läkare vid Stockholms stads och läns s. å. inrättade kurhus och fick 1820 assessors titel. Han afled i Stockholm d. 24 Nov. 1841. O. var den förste, som i Sverige införde bruket af den s. k. dietkuren mot syfilis. Han beskref denna bl. a. i Fullständig uppgift af min brukade cur-methode emot urartade veneriska sjukdomar (1811). -rn.