Branchos, Grek. mytol., en son af Apollo, hade af sin fader fått siaregåfva samt vården af templet i Didyme sig anförtrodd. Hans ättlingar, som kallades branchider, öfverlemnade vid Xerxes' infall i Grekland tempelskatten till denne konung och flyttade sedan, af fruktan för sina landsmän, till Baktrien.
Erebos Grek. mytol., kallas hos Homerus den mörka underjordiska rymd, i hvilken de aflidnas själar dväljas (jfr Hade… Uranos (Lat. Uranus), Grek. mytol., en personifikation af det allt omslutande och befruktande himlahvalfvet. U. är m… Bure Nord. mytol., den man, som kon Ödhumla (Auðhumbla) framslickade ur de rimfrostbelagda saltstenarna och hvilke… Fjärgyn Isl. Fjörgyn, Nord. mytol., är ett namn på gudinnan Jord, Odens maka och Tors moder. Ordet fjörgyn förekommer… Magne Nord. mytol., son af åsaguden Tor och jätteqvinnan Jernsaxa, är en personifikation af den kroppsliga styrkan,… Ivalde Nord. mytol., fader till de konsterfarne dvärgar, som förfärdigade spjutet Gungne, skeppet Skidbladne och gud… Tjasse (Isl. þjassi), Nord. mytol., en vanligen i örnham uppträdande stormjätte, som bodde l Trymhem. Om Iduns bortr… Mjäll (Mjöll), Nord. mytol., en syster till Torre (efter hvilken Torremånad, Januari, är benämnd) och dotter af Snö…
Alla artiklar i ämnet →