Osnabrück

Osnabrück. 1. Regeringsområde i preussiska prov. Hannover, omfattar det forna biskopsstiftet O., hertigdömet Arenberg-Meppen, grefskapet Bentheim m. m. och har en areal af 6,205 qvkm., med 291,125 innev. (1885), deraf 157,206 katoliker, 132,332 protestanter och 1,431 judar. Regeringsområdet är indeladt i 11 kretsar. -- 2. Hufvudstad i nämnda regeringsområde, vid Haase och jernvägarna till Oldenburg, Hamburg, Köln m. fl. städer. 35,899 innev. (1885). De äldre gatorna äro smala och krokiga samt uppvisa många prof af arkitektur i gotisk och renaissancestil. De gamla fästningsverken hafva förvandlats till promenader. Den katolska katedralen är från 12:te årh., i dels romansk, dels öfvergångsstil, men är i arkitektoniskt hänseende underlägsen den evangeliska Mariakyrkan, i gotisk stil (från 15:de årh.). I det 1486--1512 i sengotisk stil byggda rådhuset märkes fredssalen, med porträtt af ombuden vid westfaliska fredsförhandlingarna; hufvudfasaden har öfver dörren en staty af Karl den store. Staden har ett evangeliskt och ett katolskt gymnasium (det förra med stort bibliotek), ett realgymnasium, två lärareseminarier, en högre flickskola och en döfstumanstalt. De största industriella anläggningarna äro ett jern- och stålverk, ett tråddrageri jämte valsverk, linspinneri, ylleväfverier samt tobaksoch cigarrfabriker. Handeln är liflig, i synnerhet med hästar, nötkreatur, skinkor samt stenkol och sten från stadens bergverk vid Piesberg. -- O. var redan år 772 en frankisk missionsanstalt, erhöll år 888 stadsrättigheter och tillhörde sedermera hanseförbundet, men var aldrig fri riksstad. Sin blomstringsperiod hade staden i 15:de årh. På rådhuset i O. undertecknades d. 14 (24) Okt. 1648 westfaliska freden, hvarom underhandlingar förts i O. och Münster sedan 1643. -- 3. Biskopsstift, grundadt af Karl den store på 780-talet. I westfaliska freden bestämdes, att det skulle omvexlande hafva en katolsk och en evangelisk biskop, den senare af huset Braunschweig-Lüneburg. Den siste biskopen var hertig Fredrik af York. 1803 sekulariserades stiftet, hvars areal var 2,297 qvkm., och förenades med Hannover. Stiftsärendena sköttes derefter af biskopen i Hildesheim, tills O. 1858 åter fick en egen biskop, utan verldslig besittning.