Oxelösund–Flen–Vestmanlands jernväg, normalspårig, 157 km., tillhörig O.–Flen–Vestmanlands jernvägsaktiebolag, omfattar linierna Oxelösund–Rekarne–Valskog och Rekarne–Kolbäck, hvilka utgå dels från Valskogs station vid Köping–Örebro (f. d. Köping–Hult) jernväg, dels från Kolbäcks station vid Stockholm–Vesterås–Bergslagens jernväg till föreningsstationen Rekarne, hvarifrån linien öfver Eskilstuna framgår till Flens station (vid Vestra stambanan), Nyköping och Oxelösunds hamn. Sträckan Nyköping–Flen öppnades d. 1 Juli och Flen–Valskog d. 1 Okt. 1876 samt sträckorna Nyköping–Oxelösund och Rekarne–Kolbäck d. 1 Jan. 1877. Aktierna i denna jernväg såväl, som i Köping–Örebro och Frövi–Ludvika jernvägar innehafvas numera till hufvudsaklig del af trafikaktiebolaget Grängesberg–Oxelösund, som jämväl eger Grängesbergs gruffält och derifrån försänder jernmalm till Oxelösunds hamn. Derifrån exporteras densamma till Stettin och Rotterdam för att från dessa platser på Oder och Rhen vidare befordras till jernverken i Schlesien och Westfalen. J. L.
*19. Oxenstjerna, A. G. O. kom ej att afgå på den sp. 519, r. 27–29, omnämnda beskickningen. Vitt. hist. o. ant. akad. utgaf 1888 genom C. G. Styffe O:s Historiska och politiska skrifter och 1896 hans Bref 1606–1624 (utgörande bd I och II af »Rikskansleren A. O:s skrifter och brefvexling. Förra afdeln.»). På Fånö herresäte, på den plats, der fordom det hus stått, hvari O. föddes, aftäcktes d. 28 Sept. 1889 en af Fånös dåv. egare, brukspatron H. Tamm, bekostad minnesvård. Den i hufvudart. nämnda statyn aftäcktes d. 10 Mars 1890.
*21. Oxenstierna, E. A., blef gen.-guvernör i Preussen (sp. 528, r. 5 nedifr.) sannolikt d. 12 Dec. 1655. Jfr E. Fries: »E. O. Biografisk studie» (1889).
*22. Oxenstjerna, Gabriel Gustafsson. Hans bref till brodern Axel, omfattande tiden 1611–40, utgåfvos 1890 af Vitt. hist. o. ant. akad. genom P. Sondén (i »Rikskansl. A. Oxenstiernas skr. o. brefv. Senare afd.»).