Palamedes

Palamedes, Grek. hjeltes., son af Nauplios och Klymene, en af den troiska sagokretsens hjeltar, men omtalad först i yngre (efterhomeriska) sagor, deltog i trojanska kriget och utmärkte sig såväl genom tapperhet som i synnerhet genom vishet och rättrådighet. Då han emellertid på något sätt ådragit sig Odyssevs' hat eller afund, uppgjorde denne i förening med Agamemnon och Diomedes en komplott till hans störtande. I P:s tält gömdes nemligen en mängd guld tillika med ett understucket bref från konung Priamos i Troja, och genom den vid företagen undersökning gjorda upptäckten deraf ansågs P. öfverbevisad om att hafva låtit muta sig af fienden, hvarför han stenades af grekerna. Dock finnas äfven andra uppgifter om hans slut. P:s tragiska öde bearbetades för scenen af Sofokles och Euripides, och i synnerhet var den mot honom anställda rättegången ett omtyckt tema för retorers och sofisters öfningstal (declamationes). Man älskade att utsmycka honom såsom en af forntidens vise och tillade honom bl. a. uppfinningen af fyrtorn, af mått och vigt, af tärnings- och brädspel äfvensom af skrifkonsten eller åtminstone dess förbättrande genom det ursprungliga alfabetets utvidgande medelst nya bokstafven A. M. A.