Pensa. 1. Guvernement i östra Ryssland, omgifvet i n. af Nisjnij Novgorod, i ö. af Simbirsk samt i s. och v. af Saratov och Tambov. Areal 38,840 qvkm. Omkr. 1,400,000 innev., till större delen storryssar jämte omkr. 110,000 mordviner och 40,000 mesjtsjerjaker (båda folken nästan fullständigt russifierade) och omkr. 50,000 tatarer, som ännu bevara sin nationalitet. Landet är vågigt, med djupa dalar och raviner, och öfverstiger ingenstädes 270 m. Jorden består af svart mylla och är i allmänhet ytterst bördig. Hufvudfloder äro Moksja och Sura, som tillhöra Okas flodområde, samt Choper, biflod till Don. Stora löfskogar ligga i norra delen, hvaremot den södra nästan har steppkarakter. Omkr. 60 proc. af arealen äro odlingsbar mark. Hufvudsädet är råg, hvaraf betydligt utföres. Industrien är obetydlig. -- 2. Hufvudstad i nämnda guvernement, vid Sura och jernvägen Tula-Samara. Omkr. 42,000 innev. Biskopssäte. Staden anlades i början af 17:de årh. och var skyddad af ett träfäste mot mordviner och mesjtsjerjaker.
Nordisk familjebok · första upplagan
Pensa
Ämne: Ryska städer, guvernement och Polen · Ryssland: geografi, folk och historia
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 12 (1888), sp. 999–1000 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗