Perm

Perm. 1. Guvernement i östra Ryssland, på ömse sidor om Uralbergen. Areal 332,054 qvkm. Ehuru det i administrativt hänseende helt och hållet tillhör europeiska Ryssland, är dess östra del (nära hälften) belägen i Sibirien, i Obs flodområde. Det genomskäres i n. och s. af Uralbergen, här en låg, tätt skogbevuxen ås, 50--70 km. bred, med sina högsta toppar, Denesjkin och Konsjakovski Kamen (1,500 m.), i den centrala delen (mellan 59° och 60° 30' n. br.). Vesterut utbreder landet sig till en långsamt sluttande slätt, men på östra sidan är sluttningen mycket tvärare. P. är det förnämsta bergverksdistriktet i Ryssland genom sin rikedom på jern, silfver, platina, koppar, nickel, bly och guldförande alluviallager. Många sällsynta metaller, såsom iridium, osmium, rodium, rutenium, äro funna tillsammans med de förra samt ett stort antal ädelstenar, såsom safirer, hyacinter, beryller, alexandriter, smaragder, topaser, ametister m. fl. Saltkällor förekomma i v., och mineralkällorna, ehuru ännu föga bekanta, förtjena också nämnas. Guvernementets vattendrag tillhöra Petsjora, Tobol (biflod till Ob) och Kama, hvilkens stora, segelbara bifloder Tjusovaja, Sylva och Kolva äro af stor vigt för transport af jerngods till Ryssland. Öfver hälften af arealen är skogbevuxen, och endast 32,000 qvkm. äro odlad jord. Åkerbruk och boskapsskötsel äro hufvudnäringar. Omkr. 100,000 pers. äro sysselsatta i bergverksindustrien. 1879 var produktionen af guld 5,950 kg., af koppar 556,000 kg., af tackjern 226,4 mill. kg., af stål 30,4 mill. kg. och af salt 190 mill. kg. Den öfriga industrien (företrädesvis qvarnindustri, bränvins- och lädertillverkning) producerade s. å. för 21 mill. rubel. Folkmängden uppgår till omkr. 2,5 mill., deraf flertalet är storryssar; omkr. 100,000 äro basjkirer jämte mesjtjerjaker och teptjarer, omkr. 65,000 permier, 25,000 tatarer, 8,000 tsjeremisser och 2,500 voguler. -- Ryssarna inträngde ganska tidigt i detta område (en del af det forna Bjarmaland), som i 13:de årh. blef en del af Novgorods område och efter denna stads fall (1470-talet) annekterades af storfurstendömet Moskva. En kraftig väckelse till kolonisation och grufdrift gaf familjen Strogonov, som i 16:de årh. erhöll ofantliga områden vid Kama och Tjusovaja och sedermera utbredde sin verksamhet. Den växande handeln med Sibirien gaf en ny impuls åt landets utveckling. Denna handel hade sin medelpunkt i städerna Perm och Solikamsk. Äfven Kungur blef en framstående handelsplats. I 17:de årh. blef marknaden i Irbit en centralpunkt för handeln mellan Ryssland och Sibirien. -- 2. Hufvudstad i ofvannämnda guvernement, ligger på venstra stranden af Kama, vid den stora vägen till Sibirien och är genom jernväg förenad med Jekaterinburg. Omkr. 32,000 innev. Biskopssäte. Bredvid staden finnes en statens ammunitionsverkstad, som sysselsätter omkr. 1,600 pers. Handeln är liflig, enär P. är mellanhand mellan den sibiriska och ryska varuomsättningen. Ett nybygge vid det nuv. P. fanns redan 1568, grundadt af en Strogonov. 1781 fick orten officielt namnet P.