Persevs (Lat. Perseus), Grek. mytol., var son af Zevs och Danaë (se d. o.). Då han med sin moder kommit till ön Serifos och der uppvuxit till en kraftfull hjelteyngling, fick han af öns herskare Polydektes, som ville bereda hans förderf, i uppdrag att hemta gorgonen Medusas (se Gorgoner) allt förstenande hufvud. Med gudarnas bistånd samt utrustad med vingade sandaler och Hades' osynliggörande hjelm, afhögg han, bortvänd, gorgonens hufvud, medan han skådade hennes bild blott i en medförd spegel. Han stoppade derefter i en säck det afhuggna hufvudet och undflydde skyndsamt de båda andra gorgonernas förföljelse. På hemvägen besökte han Etiopien, der han från ett hafsvidunder räddade och till gemål erhöll konung Kefevs' sköna dotter Andromeda (se d. o.). Vid återkomsten till Serifos förstenade han med tillhjelp af Medusahufvudet Polydektes, som ville tvinga hans moder Danaë till äktenskap. Med henne och Andromeda begaf han sig nu till sitt fädernehem, Argos. Han afstod den efter hans morfader, Akrisios, lediga tronen i detta land till sin möderneslägting Megapenthes i utbyte mot Tiryns, hvarjämte han grundlade städerna Mideia och Mykenai. P. dyrkades såsom halfgud (heros) flerestädes i Grekland, och en stjernbild fick efter honom sitt namn. Med Andromeda hade han flere i fornsagan omtalade söner. A. M. A.
Nordisk familjebok · första upplagan
Persevs
Ämne: Grekiska hjältar och hjältinnor · Mytologi och sagohistoria
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 12 (1888), sp. 1072–1073 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗