Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Plus

Ämne: Algebra, analys och räknelära · Matematik och geometri

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 12 (1888), sp. 1412 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Plus, Lat. (»mer»), l. plustecken, matem., kallas det tecken, som sättes mellan två storheter för att utmärka, att de skola adderas. I äldre tider fanns intet plustecken, utan storheterna sattes antingen utan vidare jämte hvarandra (såsom hos Diofantos) eller också utskrefs ordet »plus». Från midten af 1400-talet började det ännu brukliga tecknet + (ett kors med lika långa armar) användas, ehuru det till en början, i likhet med minustecknet (--), användes blott i ett specielt fall, nämligen vid den s. k. »regula falsi». Under slutet af 1400-talet och början af 1500-talet användes äfven andra plustecken, särskildt p eller p. Det första svenska arbete, der tecknet + träffas användt, är Rizanesanders handskrifna räknebok (1601). -- Någon gång sättes plustecknet framför en ensam storhet för att särskildt utmärka, att den är positiv. G. E.