Podolien

Podolien (»lågland»), R. Podoljskaja gubérnia, guvernement i sydvestra Ryssland, begränsadt af Volynien i n., Kiev och Cherson i ö., Besarabien i s. v. och Österrike (Galizien) i v., hvarest gränsen utgöres af Dnjestrs biflod Sbrutsj. Areal 42,018 qvkm. Omkr. 2,350,000 innev., till större delen lillryssar, jämte polacker (12 proc.), judar (13 proc.). 45,000 moldauer, 2,500 tyskar och 300 armenier. Landet genomdrages från n. till s. af tvänne nästan parallella, lägre höjdkedjor, den ena löpande mellan Dnjestr och Bug, den andra ö. om Bug på gränsen till Kiev, den förra nående en höjd i n. af 360 m., den senare af 320 m. Hufvudfloder äro Dnjestr, som bildar gräns mot Besarabien, och Bug. Jordmånen är nästan öfverallt »svartjord», och P. hör till de bördigaste trakter i ryska riket. Jordbruket är hufvudnäring och lemnar betydande öfverskott af spanmål för export. Äfven industrien har på de senare åren utvecklats, i synnerhet socker- och bränvinstillverkningen. Handeln främjas genom de segelbara floderna och jernvägen från Lemberg till Odessa med bibanor till Kiev och Poltava. Guvernementets hufvudstad är Kamenets-Podolsk. -- I äldre tider tillhörde P. de ryska furstendömena Kiev och Volynien, eröfrades vid midten af 14:de årh. af litaverna och kom med Litaven till Polen. Vid Polens första delning (1772) föll en mindre del (i v.) till Österrike, vid de senare delningarna (1793 och 1795) tog Ryssland det öfriga, som 1796 jämte Brazlav blef ett särskildt guvernement.