Pomaceae L., bot., äppleträdens naturliga familj, som i synnerhet karakteriseras deraf att de 1- till 5-gömmiga, af hårda eller läderartade fruktblad omgifna fruktämnena äro inneslutna i blomfodrets pip, som under fruktens utväxande sväller upp och blir mer eller mindre stor och köttig. Den olika storleken och frögömmenas antal hafva gifvit anledning till olika benämningar på dessa frukter i folkspråket, såsom äpple, päron, oxelbär, rönnbär o. s. v. En del nyare botanister mena, att äpplefruktens köttiga massa är bildad af blom- eller fruktbottnen, men detta motsäges af det förhållandet, att man ofta nog kan å fruktens yta se upphöjda ränder, motsvarande kanterna af de sammanväxta fem foderbladen, hvilkas spetsar vissnade qvarsitta kring den grop, som vanligen finnes i äpplefruktens afslutning eller öfversida, oegentligt kallad »spets». Blomkronan är rosa-artad och ståndarna många, fria, fästa på fodret (kl. Icosandria L.). Hithörande växter äro träd eller buskar: apel, qvitten, päronträd, mispel, oxel, rönn, hagtorn o. s. v. I fruktköttet finnas organiska syror (äpplesyra, citronsyra), socker, pektin m. m., som göra dessa frukter ofta synnerligen välsmakliga. I qvittenkärnornas skal finnes ymnigt växtslem. Flere frön hafva en mild mandelsmak och innehålla spår af blåsyra, O. T. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Pomaceae
Ämne: Växtfamiljer · Växter och botanik
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 12 (1888), sp. 1551 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗