Populus, Lat., betyder folk såsom politisk enhet eller samhälle af medborgare samt betecknade särskildt i det gamla Rom hela medborgaresamfundet, d. v. s. i äldsta tider patricierna, men efter tillkomsten af plebs både patricier och plebejer. Ordet nyttjades äfven om folket såsom parti, i motsats till senaten eller de förnäme. Dessutom brukades det stundom i betydelsen af »mängden», »hopen» (»populasen»). R. Tdh.