Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Portvin

Ämne: Kemi, ämnen och teknik · Kemi, läkemedel och färgämnen

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 13 (1889), sp. 71 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Portvin (P. vinho do Porto), ett starkt, fylligt och något sötaktigt, till färgen brunrödt vin, som växer i den portugisiska provinsen Tras-os-Montes kring floden Douro, på en sträcka om 720 qvkm., 90--100 km. från dennas utlopp, och har sitt namn af staden Oporto, stapelplatsen för handeln dermed. Skörden företages i början af Okt., och årliga produktionen belöper sig till 107,000--120,000 pipor. Bästa qvaliteten hittills hafva 1815 och 1820 års skördar lemnat. Export-portvin försättes starkt med sprit i 3 omgångar, hvarigenom det tål vid forsling till alla verldsdelar; spritsmaken bortgår dock först efter 6--8 år. För att upphjelpa portvin af sämre skörd hafva producenterna dessutom plägat förfalska det med fläderbärssaft (för färgens skull) samt »jeropiga» (en sirap af ojäst vin), socker o. s. v. Numera förfalskas portvinet i sitt hemland mest med billigare inhemska vinsorter. Oförfalskadt portvin förekommer högst sällan i handeln; det är purpurrödt, med gyllene och blåaktigt skimmer samt en ojämförlig bouquet. Dess alkoholhalt är 15 volymproc., medan det exporterade portvinets uppgår till 20--25 proc. Den betydliga alkohol- och garfsyrehalten åstadkommer vinets sammandragande egenskaper. »Hvitt» portvin beredes af drufsaften ensam, rödt af drufsaft, som fått jäsa tillhopa med skalen. Sedan 1876 har phylloxeran (se d. o.) anställt rätt svåra härjningar i vingårdarna. -- Exporten af portvin började 1668, och hela handeln dermed låg 1754--1833 såsom monopol i händerna på Alto-Douro-kompaniet, men skötes numera af flere exportfirmor. Det mesta utskeppas till England, hvarest detta vin länge dracks omåttligt inom de förmögnare klasserna. Fabriker för framställande af portvin på bedräglig väg finnas såväl i Nord-Amerika som i Tyskland (Hamburg, Lybeck, Bremen, Stettin o. s. v.).