Potern (Fr. poterne), befästningsk., porthvalf, en hvälfd portgång under en fästningsvall från det inre af fästningen eller fästningsverket ned till den utanför liggande grafven. För att, om under belägringens gång så erfordras, kunna tillspärra poternen, förses den med falsar i sidomurarna för anbringande af en bjelksätt. Mellan denna och de stängda porterna fylles med jord. På ömse sidor om poternen böra invid eskarpmuren läggas gevärsgallerier, från hvilka grafbottnen framför portarna kan med korsande eld bestrykas. O. A. B.