Prag

Prag (Tsjech. Praha), hufvudstad i Böhmen, ärkebiskopssäte, till storleken den tredje bland städerna i Österrikisk-ungerska monarkien, ligger på ömse sidor om Elbes biflod Moldau. Dess läge nära landets medelpunkt och på det enda ställe, der Moldaus dal är tillräckligt bred för att lemna plats för en större stad, gör den till Böhmens naturliga hufvudstad. Staden ligger i en dal och på de denna omgifvande sidorna. Höjderna på venstra stranden stupa tämligen brant ned mot floden och krönas af det vördnadsvärda Hradsin, de böhmiske konungarnas palats, som bildar det framstående draget i hvarje utsigt af staden. På andra sidan är ett betydligt stycke jämnare mark mellan floden och foten af bergshöjderna. Den egentliga staden, som upptager en areal af 1,380 har, med 177,026 innev. (1880), består af 7 stadsdelar: Altstadt, Josephstadt, Neustadt och Vysehrad på högra samt Kleinseite, Hradsin och Holesowic-Bubna på venstra Moldaustranden. Dessutom är staden i en halfkrets omgifven af 4 folkrika förstäder (Karolinenthal, Ziskow, Weinberge och Smichow), hvilka med P. hafva en samlad folkmängd af 278,362 pers. (1880). Af dessa äro nära 5/7 af slavisk börd. Med undantag af 20,000 judar och 5,000 protestanter äro innevånarna romerska katoliker. Garnisonen räknar 8--10 tusen man. Till 1870-talet var P. omgifvet med murar och bastioner, hvilka emellertid långt förut hade förlorat sitt militäriska värde och sedan dess blifvit till större delen jämnade med marken. De båda sidorna af floden äro förenade genom 7 broar, af hvilka de vigtigaste äro Palackybron och den gamla, vackra Karlsbron, byggd i senare hälften af 1300-talet, prydd med 30 helgonstatyer (bland hvilka en af Böhmens skyddspatron, Johan af Nepomuk), och skyddad genom starka gotiska torn som brohufvud. -- Altstadt är den lifligaste och tätast bebyggda delen af P. De flesta gatorna äro smala och krokiga; midten af stadsdelen upptages af en stor öppen plats, Grosser Ring, och sidan närmast Moldau är kantad med breda kajer, förskönade af vackra statyer af Karl IV och Frans I. På ena sidan af Ring står stadshuset, till stor del ombygdt, men ännu omfattande en del af den medeltidsbyggnad, som bevittnat så många stormiga uppträden i Böhmens historia. Midt emot ligger Teinkyrkan eller de calixtinske husiternas gamla kyrka, byggd 1407, med Tyge Brahes graf. En annan intressant byggnad är det s. k. Pulverthurm (»kruttornet»), egentligen ett porttorn mellan Alt- och Neustadt (bygdt 1475). Altstadt är äfven säte för universitetet och flere andra undervisningsanstalter. De märkligaste moderna byggnaderna i denna stadsdel äro sparbanken och Rudolfinum, en stor renaissancebyggnad vid kajen, för konserter, utställningar o. s. v. Kreuzherrenkirche är en imponerande byggnad med vacker kupol, och Clarn-