Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Puszta

Ämne: Ungerns komitat, städer och orter · Orter och floder i Ungern

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 13 (1889), sp. 452 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Puszta [pusta], Magyar., vanligen öfversatt med ödemark, stepp, betecknar i Ungern egentligen aliodialgods, på hvilket inga bondehemman eller stadsjord förekomma. På det ofantliga slättlandet i mellersta Ungern, alföld, der under turkarnas långa herravälde en stor mängd mindre byar försvann och befolkningen trängde sig samman på få orter, voro dessa aliodialgods mycket vidsträckta och bildade före 1848 stora betesmarker för hästar, nötboskap, får och svin, hvilkas herdar der förde ett fritt nomadlif året om. Slättens egendomliga skönhet: den italienska himmelen, den vackra solnedgången, den ofta förekommande fata morgana m. m., har mycket besjungits af ungerska skalder, särskildt af Petöfi och Arany. Numera har odlarens plog inkräktat på betesmarkerna, och der förr ej sågs annat an en blå himmel och ett böljande gräshaf utan ett enda träd hafva flerestädes mönstergårdar, stora hvete- och majsfält samt trädplanteringar uppstått. Derför är puszta nu det vanliga namnet på en ungersk landtgård.