Pypin, Aleksandr Nikolajevitj, rysk literaturhistoriker, f. i Saratov 1833, erhöll 1800 en professur vid Petersburgs universitet, men nedlade densamma till följd af studentoroligheterna 1862 och har derefter dels i pressorganen »Sovremennik» och (sedan 1867) »Vjestnik Jevropy», dels i särskildt utgifna arbeten främjat vesteuropeiskt liberala och humana idéers spridning bland ryska allmänheten, utan att derför orättvist bedöma den slavofila riktningen. Bland hans skrifter, hvilka fördelaktigt utmärka sig för vetenskaplig objektivitet, märkas Studie öfver Rysslands gamla sagoliteratur (1857), De slaviska literaturernas historia (1865; 2:dra uppl. 1879--80), Sociala strömningar under Alexander I:s tid (1871; 2:dra uppl. 1886), Bjelinskis biografi (1876), Den äldre ryska vitterhetens historia (1875--77), Panslavismen (1878), Den ryska etnografiens historia (1884), hvarjämte han publicerat en samling fornryska apokryfer (1862) och ofversatt arbeten af Schlosser, Hettner, Scherr och Draper. Fastställelsen å P:s 1872 försiggångna inval i ryska vetenskapsakademien hindrades i 8 år af den reaktionäre undervisningsministern grefve D. Tolstoj.
Nordisk familjebok · första upplagan
Pypin
Ämne: Ryska städer, guvernement och Polen · Orter i Ryssland, Österrike och Östeuropa
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 13 (1889), sp. 464 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗