Ratich

Ratich (Ratichius), Wolfgang, tysk pedagog, f. i Holstein 1571, lärde i England känna Bacons idéer om uppfostran och fattade under sina studier i Amsterdam beslutet att reformera den dåtida, på klassisk filologi och minnets öfning ensidigt fotade undervisningen genom att till grund för densamma lägga modersmålet och reala ämnen. Han sökte intressera en mängd tyska furstar för sina planer och lyckades slutligen 1619 hos Ludvig af Anhalt-Köthen (Palm-ordens stiftare) få medel till upprättande af en läroanstalt i Köthen. Men R. var oklar och föga praktisk, så snart han ville förverkliga sina grundsatser. Detta, i förening med hans uppbrusande lynne, gjorde att anstalten upplöstes efter ett år och han sjelf, som förgått sig mot fursten, hölls i fängelse flere månader. 1633 rekommenderades han till Axel Oxenstierna, hvilken satte sig noga in i hans metod, men afgaf det omdöme, att R. visserligen rätt väl ådagalagt skolornas brister, men ej syntes hafva funnit rätta botemedlen för dessa. Efter en på missräkningar rik bana dog R. 1635. Bland hans idéer, hvilka utvecklades af Comenius m. fl. och delvis blifvit fruktbärande för den nyare pedagogiken, må äfven följande anföras: att undervisningen skall fortskrida från det bekanta till det obekanta; att läsning af skriftställare på ett språk bör föregå inlärandet af dettas grammatiska regler; att tillegnandet af kunskaper skall ske utan tvång, och att straff må i minsta möjliga mån tillgripas.