Regementshistoria

Regementshistoria, historisk framställning af ett regementes uppkomst, organisation och bedrifter. Efter de senaste stora krigen har regementshistorien blifvit mycket bearbetad i tyska armén, och de flesta regementens traditioner bevaras der i väl skrifna regementshistorier. En samling svenska och norska regementens historia finnes i »Historiska upplysningar om svenska och norska arméernas regementer och kårer jemte flottorna. Under ledning af H. K. H. Prins Oscar Fredrik författade af H. O. Prytz» (1867--70). B. A. Ennes skref »Historiska underrättelser om de gamla Indelta Regementerne» (i tidskr. »Hermathene», 1822--23). Endast några få regementen hafva sin historia upptecknad, såsom Södermanlands (af F. V. Brannius m. fl., 1786--94), Helsinge (af P. Ström. 1828), Svea lifgarde (anteckningar af P. O. Liljevalch, 1856), Kronprinsens husarregemente (anteckningar af G. A. F. V. von Essen, 1858), Jönköpings (anteckningar af L. G. Tidander, 1873). Lifgardet till häst (anteckningar af C. M. Björnstjerna, 1873), Södra skånska (anteckningar af L. G. Tidander, 1874), Dalregementet (bidrag af E. L. Bosaeus, 1879), Uplands (af O. Bergström, 1882), Elfsborgs (tiden 1680--1815, af O. Mannerfelt, 1887) och Vestmanlands (af A. Fredenberg, i handskrift i K. Krigsarkivet).