Rhen-viner, allmän benämning på de tyska viner, som odlas längs bägge stränderna af Rhen ända från Basel och ned till Siebengebirge samt i de närmast Rhen belägna dalarna kring bifloderna Main, Nahe, Mosel (med Saar) och Ahr. I mera inskränkt bemärkelse förstås med Rhen-viner de i trakten af Mainz dels i Rheingau (se d. o.), dels i Rhein-Hessen växande. De yppersta äro Hochheimer samt Rheingau-sorterna Johannisberger, Steinberger, Markobrunner, Rauenthaler, Rüdesheimer, Geisenheimer, Qräfenberger och Assmanshäuser (en röd sort, påminnande om Bourgogne-vinet Chambertin). Dernäst i godhet komma de bajersk-pfalziska (Deidesheimer, Forster m. fl.) och de rhen-hessiska, af hvilka de flesta vanligen gå under namnet Niersteiner, men ofta äfven under Rheingau-märken. Till den hessiska gruppen hör Liebfrauenmilch (se d. o.), hvilken sort emellertid är den kanske högst prisade. Hela rhenska vinområdet omfattar 30,000 har och frambringar i medeltal årligen 1,400,000 hl. -- De rhenska vinerna äro torra och, med få undantag, hvita viner, med guldgult skimmer, fin doft, en pikant syrlighet och på samma gång en utmärkt mildhet. Deras alkoholhalt är ringa (9--13 proc.). Rhen-vinerna hålla sig städse klara, tåla vid transport till alla klimat, tilltaga årligen i goda egenskaper (t. o. m. under århundraden) och äro svåra att förfalska. Alla dessa egenskaper ställa dem bland de förnämsta viner på jorden. -- Ringare sorter beredas i stor skala till musserande viner. Många ringare qvaliteter utgifvas i Nord-Tyskland för franska. Jfr Mosel-viner.
Nordisk familjebok · första upplagan
Rhen-viner
Ämne: Kemi, ämnen och teknik · Kemi, läkemedel och färgämnen
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 13 (1889), sp. 1029 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗