*Ribbing. Den nu lefvande ätten kan med full säkerhet ledas tillbaka endast till en Peder R. vid midten af 1400-talet, för såvidt som denne var fader till Knut R. (i slutet af 1400-talet Häradshöfding i Marks härad), ty från Knuts sonson Peder Svensson härstamma alla nu lefvande grenar af ätten. Med Peders son Kristofer introducerades ätten 1625 på riddarhuset.
*10. Ribbing, A. L., studerade ett par år vid krigsakademien i Berlin, gick 1782 i fransk krigstjenst, återkom i slutet af 1784 till Sverige och tjenstgjorde vid lifgardet, hvarifrån han med titel af kapten 1789 tog afsked af förbittring mot konungen. Efter af resan från Sverige i Aug. 1792 vistades R. i Paris, i Schweiz (der han knöt bekantskap med m:me de Staël, med hvilken han länge underhöll en liflig brefvexling), på Själland (1794–95) och sedan 1796 åter i Paris, der han understödd af sina anförvanter i Sverige förde ett angenämt och sorglöst lif i aristokratiens salonger, och gifte sig (1799). 1809–10 bodde han med regeringens tillåtelse hos modern i Bohus län. Sedan 1815 vistades han i Bruxelles som medarbetare i tidningen »Le vrai liberal», men utvisades 1820 på begäran af Fredrik Vilhelm III af Preussen till följd af en skarp artikel, var sedan som medarbetare i »Le courrier français», den mest frisinnade af Frankrikes dagliga tidningar, bosatt i Paris och dog der d. 1 April 1843. Ur R:s efterlemnade anteckningar har El. Tegnér meddelat utdrag i »Hist. tidskr.» (1892). Jfr ock en »studie» af E. Wallis i »Illustr. tidn.» (1891).
*12. Ribbing, S. A., dog i Kristiania d. 7 Dec. 1894.
13. Ribbing, Seved, läkare, universitetslärare, född i Stockholm d. 17 Febr. 1845, student i Upsala 1863, med. kandidat 1867, licentiat 1869 och doktor 1871, blef 1872 lasarettsläkare i Simrishamn samt utnämndes 1879 till e. o. professor i pediatrik och 1888 till professor i praktisk medicin vid Lunds universitet. R. har utvecklat en liflig författareverksamhet och skrifvit bl. a. Om den s. k. yttre undersökningens användning inom obstetriken (doktorsafhandl., 1871), Öfversigt af pediatrikens utveckling i Sverige från midten af 18:de årh. intill närvarande tid (1878), Om ileus, en klinisk studie (1882), båda afhandlingar för professur, Om de af sprithaltiga drycker framkallade sjukdomar, deras förlopp och utgång (belönt nykterhetsskrift, 1888), Om den sexuela hygienen och några af dess etiska konseqvenser (tre föreläsningar för studenter 1886; i bokform 1888, 3:dje uppl. 1889. Öfvers. till norska, danska och tyska), Med hvem får man gifta sig enligt helsovårdslärans lagar? (1890: öfvers. till danska och norska), Våra barns fostran och vård (bilaga till »Helsovännen», 1892), Terapeutisk recepthandbok för studerande och läkare (1894, 2:dra uppl. 1897), Om sport och sportöfningar (1896). Han har derjämte inlagt stor förtjenst om folkupplysningen genom föreläsningar i folkhögskola och arbetareinstitut samt vid sommarkurserna vid universitetet. Vid 1893 och 1898 års kyrkomöten var han en af lekmannarepresentanterna för Lunds stift, är landstingsman sedan 1895 och kallades 1897 till led. af komitén för jubileumsfondens användande. 1880 blef S. led. af Fysiogr. sällsk. i Lund.