Rogge, Konrad (Kort), biskop, son af en från Westfalen till Stockholm inflyttad köpman, blef 1449 baccalaureus vid Leipzigs universitet och begaf sig omkr. år 1455 till Perugia, der han studerade kanoniska rätten och de klassiske författarna samt förvärfvade juris doktorsgraden 1460. Af sin gynnare ärkebiskop Jöns Bengtsson kallades han till kanonikus i Lägga härad och befordrades inom kort till ärkedjekne vid Upsala domkyrka. Genom sin framstående begåfning, vältalighet, lärdom och förmögenhet kom han snart att i sitt fosterland intaga en betydande ställning. Af konung Karl Knutsson användes han vid beskickningar. Den 12 Sept. 1479 valdes R. enhälligt af domkapitlet i Strengnäs till biskop och vann året derpå påfvens bekräftelse. Såsom biskop utvecklade han mycken kraft och duglighet. Han fullbordade återuppförandet af Strengnäs domkyrka, som jämte biskopshuset och största delen af staden nedbrunnit 1473, han uppbyggde biskopshuset, det norr om staden belägna dominikanklostret och det starka stenhuset på Tynnelsö. Han försåg såväl domkyrkan som stiftets öfriga kyrkor med prydnader och skrudar; domkyrkoaltaret pryddes med vackra konstverk, bland hvilka främst må nämnas det dyrbara, i Bruxelles arbetade altarskåpet, det vackraste i Sverige. Genast vid sitt tillträde till biskopsämbetet nedsatte han beloppet af det årliga offer och sammanskott, som presterskapet alltsedan biskop Tomas' tid utkräft. Deremot anslog han 1482 bestämda anparter af hvarje ledig prelaturs inkomster till understöd af medellösa studerande, som egnade sig åt det andliga ståndet. Till den kyrkliga lärdomens främjande inom sitt stift verkade R. både genom sitt föredöme och sin frikostighet. Till Strengnäs domkyrka skänkte han ett för den tiden stort bibliotek, utgörande handskrifna codices af arbeten i teologi och kyrkorätt äfvensom något af den fornklassiska literaturen. Genom hans försorg trycktes 1487 »Missale Strengnense» i stor folio och 1495 ett förbättradt »Breviarium». R. grundlade ock kyrkliga stiftelser, bl. a. en prebenda i Strengnäs samt (1496) ett hospital för gamla och sjuka prester. För att reformera det på hans tid urartade klosterlifvet och motverka sedeförderfvet hos de andlige införde R. i sitt stift den för sina stränga ordensregler kända kartusianorden. Som politiker var han vän af unionen med Danmark. I försöket att åstadkomma en fredlig uppgörelse mellan riksföreståndaren Sten Sture d. ä. och den mäktige Ivar Axelsson Tott deltog han, och trogen sin gamla förlikningspolitik medverkade han till försoningen mellan Sten och Svante Sture. R. afled i Strengnäs d. 4 April 1501. A. B. B.
Nordisk familjebok · första upplagan
Rogge
Ämne: Biskopar och biskopssäten · Kyrka, kristendom och kyrkohistoria
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 13 (1889), sp. 1288–1289 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗