Romarebrefvet (Pauli bref till romarna), det vigtigaste af aposteln Paulus' i Nya test. förekommande bref, hvilket på grund af sin betydelse, ej af sin ålder, fått i den nytestamentliga skriftsamlingen första platsen bland Paulus' bref. Det är enligt det vanliga antagandet skrifvet i Korint, då Paulus under sin tredje missionsresa der uppehöll sig omkr. år 59 e. Kr., och enl. kap. 16: 1, 2 troligen afskickadt med diakonissan Febe. Efter välgångshelsning och inledning (kap. 1: 1--15) innehåller brefvet en undervisande l. dogmatisk hufvuddel (kap. 1: 16--kap. 11) och en förmanande l. parenetisk (kap. 12--15), hvarefter det afslutas med helsningar till flere namngifna personer (kap. 16). Den genomgående hufvudtanken är: både judar och hedningar, som allesammans äro syndare och ingenting hafva att berömma sig af, blifva rättfärdiggjorda endast på trons väg. Den lutherska rättfärdiggörelseläran stöder sig förnämligast på denna nytestamentliga skrift. -- Paulus tillkännagifver i detta bref sin länge hysta önskan att besöka församlingen i Rom, och brefvet torde få betraktas såsom en förelöpare till apostelns personliga ankomst dit. J. P.
Nordisk familjebok · första upplagan
Romarebrefvet
Ämne: Nya testamentet och urkyrkan · Filosofi, religion och bibeln
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 13 (1889), sp. 1351 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗