Röros

Röros, bergsstad med omkr. 2,000 innev, i Söndre Trondhjems amt, Norge, vid den lilla Hiterelfven (»Hytte-elfven»), en biflod till Glommen, har sitt namn efter den närliggande gården R. Der anträffades kopparfyndighet 1644 på fjället Storvola, hvarest sedermera Storvartgrufvan upptogs. Den första smälthyttan uppfördes 1646. På senare tider har kopparverket af hvilket R. har sin utkomst, haft flere hyttor, somliga på ganska stort afstånd från staden, men dessa äro nu nedlagda utom en, Eidet. Egare är ett aktiebolag, fördeladt på »kukser», hvilkas antal 1648 bestämdes till 60 och år 1685 ökades till 180. Dess rättigheter och ställning till kronan äro fastställda genom lag af d. 12 Sept. 1818. Under de sista åren har verkets drift mycket ändrats derigenom att nya metoder införts för kopparns vinnande, och till Arvedals grufva har sträckts ett sidospår från Kristiania--Trondhjemsbanan, hvilken har en station i R. F. n. arbetar man på en ny förbindelse, öfver Fämundsjön med Särna i Dalarna. Staden drifver en icke ringa handel på angränsande svenska landskap. -- År 1678 brändes R. af en svensk styrka, och d. 10--26 Dec. 1718 hölls staden besatt af svenska trupper. Jfr P. Hjort och P. S. Krag: »Efterretninger om R:s kobberværk» (1845). Y. N.