Saigon, sedan 1862 hufvudstad i den franska kolonien Kochinkina, ligger 100 km. från hafvet, vid den der för de största fartyg segelbara, 300 m. breda Saigonfloden, och är sedan 1884 genom jernväg förenad med Mitho vid en af Mekongs mynningsarmar. 13,348 innev. (1881), deraf 965 européer, oberäknadt trupperna. Staden, så godt som nybyggd i europeisk stil, har flere högre läroanstalter, en stor arsenal, jämte artilleriverkstad och gjuteri, samt dyrbara hamnanläggningar. Genom de franska paketbåtarna står S. i direkt förbindelse med alla hamnar i Kina, Japan, Indien, östra Afrika och Asien samt med Marseille. Sedan 1860, då staden af fransmännen förklarades för frihamn, har den idkat en icke obetydlig handel med ris, kokosnötolja, bomull, kattun, buffelhudar, tobak, socker, siden m. m. Handeln är dock hufvudsakligen koncentrerad i det 6 km. derifrån belägna Cholon (39,925 innev. 1881), hvilket kan betraktas som dess förstad. Före fransmännens ockupation hade S. omkr. 50,000 innev., som drefvo ett lifligt skeppsbyggeri. Den eröfrades af amiral de Genouilly 1859 och blef då i grund förstörd.
Nordisk familjebok · första upplagan
Saigon
Ämne: Städer och hamnstäder · Länder, orter och folkmängd
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 14 (1890), sp. 348–349 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗