Sällskapet för folkundervisningens befrämjande

Sällskapet för folkundervisningens befrämjande utgör en fortsättning, eller rättare en ombildning, af det på sin tid mycket betydande, i Stockholm arbetande Sällskapet för vexelundervisningens befrämjande (se härom Vexelundervisning). Ombildningen försiggick 1866, sedan det under sistnämnda sällskaps direktion stående folkskolelärareseminariet indragits och till följd deraf ej mindre det dertill utgående statsanslaget upphört än ock den åt sällskapet upplåtna, för skolan och seminariet använda lägenheten måst återställas till staten. För sitt syftemål, hvilket antyddes i namnet, skulle det nya sällskapet verka dels genom den af vexelundervisningssällskapet underhållna skolans fortsatta verksamhet såsom profskola, dels ock genom beredande af tillfälle till undervisning och öfning åt sådana unga män, som antingen önskade inträde vid statens seminarier, men saknade dertill nödiga förkunskaper, eller ämnade egna sig åt lärarekallet vid de mindre skolor, der examinerade lärare icke erfordras, dels slutligen genom att fortsätta utgifvandet af tjenliga läroböcker och annan undervisningsmateriel. År 1873 ombildades profskolan och delades på tvänne särskilda afdelningar: den ena en egentlig folkskola, med hvilken man ville dels i allmänhet söka visa hur folkundervisningen på de lägre stadierna med hjelp af en fullständig och tidsenlig åskådningsmateriel kan utföras, dels särskildt framställa en ändamålsenlig metod för undervisningen i en folkskola på landsbygden, och den andra en fortsättningsskola, hvarmed åsyftades dels att visa hur undervisningen i en högre folkskola lämpligen ordnas, dels att bereda tillfälle för de ynglingar, som inträdt i yrkena, att vinna ökad bildning. Särskildt genom slöjdundervisningens införande i sistnämnda afdelning blef sällskapets verksamhet i visst afseende banbrytande. Sedan fortsättningsskolan emellertid fyllt sin uppgift, då andra dylika skolor uppstått, upprättades i dess ställe 1883 en s. k. preparand-anstalt för unga qvinnor, som önska inträde vid statens seminarier. -- Sällskapets ledamöter äro antingen röstegande, hvilka på en gång erlagt en afgift af minst 50 kr. eller årligen erlägga en afgift af minst 2 kr., samt korresponderande, hvilka genom literära bidrag gjort sig förtjenta af sällskapet och genom val af direktionen utses. Ledningen af sällskapets angelägenheter ombesörjes af en direktion, som består af 12 personer, af sällskapet valda bland de röstegande ledamöterna, en tredjedel hvarje år. Statsrådet F. F. Carlson var länge en synnerligen intresserad ordförande. Sällskapet, som har eget hus i Stockholm, har sedan början åtnjutit i statsanslag 4,500 kr. årligen. 1890 utgjorde inkomsterna 13,929 kr. och utgifterna 13,642 kr. Vid samma års slut uppgingo tillgångarna till 118,193 kr. Lärjungarnas antal utgjorde: i småskolan 21, i preparand-anstalten 41.