Samara. 1. Guvernement i östra Ryssland, bildadt 1850 af delar af guvernementen Simbirsk, Orenburg och Saratov samt begränsadt af Kazan, Simbirsk, Saratov, Astrakan och Orenburg. Areal 151,043 qvkm. Omkr. 2,3 mill. innev., ryssar, tatarer, basjkirer, kirgiser, mordviner, tjuvasjer, votjaker och omkr. 140,000 tyska kolonister. Hufvudflod är Volga, som inom guvernementet från v. upptager den 520 km. långa Samara, Irgis och Targun, som utgör gräns i söder. Landet liknar utefter Volgas venstra strand en vidsträckt, nästan skoglös stepp, som endast i s. och ö. afbrytes af Urals förgrening, Obstjej Syrt. Jorden är mycket fruktbar och ger rika skördar i synnerhet i de sydliga distrikten, som odlas af tyskar och schweizare. Hufvudprodukter äro hvete, hafre, råg och tobak. En vigtig näringsgren är fisket; deremot idkas boskapsskötsel endast obetydligt. -- 2. Hufvudstad i nämnda guvernement, belägen vid floden Samaras utflöde i Volga och vid Orenburgbanan. Omkr. 75,000 innev. S. är säte för guvernör och biskop. Till följd af sitt läge vid Volga är staden en ytterst vigtig stapelplats, som drifver liflig handel med säd, salt, hudar, ull, fisk och kaviar. Den har derjämte många fabriker för beredning af lamskinn. S. anlades 1586 för att tjena som skyddsvärn mot basjkirer och nogajer.
Nordisk familjebok · första upplagan
Samara
Ämne: Ryska städer, guvernement och Polen · Ryssland: geografi, folk och historia
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 14 (1890), sp. 434–435 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗