Samsö, dansk ö i Kattegatt, i dess sydvestliga del, ungefär midt emellan Arhus och Kalundborg. 114 qvkm. 6,599 innev. (1880). S. består af en mindre nordlig och en större sydlig del, förenade genom en smal, ljungbevuxen landtunga; mellan dessa två delar inskjuter på vestra sidan den bågformade Sälvigen och på den östra Stavnsfjorden, med många holmar; utanför fjorden ligger Kyholm. Den nordliga delen är mera kuperad än den sydliga; den högsta punkten är Annabjerg (56 m.). S. hör till Holbäks amt samt utgör tillsammans med ön Tunö en domsaga och ett kontrakt. Sedan 1677 är det ett grefskap, tillhörande slägten Danneskjold-Samsö. Före 1864 tillhörde nästan hela ön grefskapet, i det att bönderna hade jorden i s. k. »superficiær fæste»; men nu är största delen såld till dem. Grefskapet omfattar två hufvudgårdar, Brattingsborg och Bisgård, med 121 tnr hartkorn, 233 tnr hartkorn skattejord och 1,260,000 kr. fideikommisskapital. -- Sägnen förlägger till denna ö Hjalmars kamp med Angantyr och dennes bröder. Konung Kristofer II hade som prins S. till län och öfverlät det 1326 till Knut Porse. E. Ebg.
Nordisk familjebok · första upplagan
Samsö
Ämne: Danska orter, städer och öar · Danmark: orter, öar och grevskap; engelska grevskap
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 14 (1890), sp. 451 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗