Sätra (Säträ brunn), en Upsala akademi tillhörig helsobrunn och badanstalt i Kila socken, Öfvertjurbo härad, Vestmanlands län. S. har brunnshus, två badhus, gymnastik- och societetsbyggnader, sjukhus och kyrka samt mycket stora parkanläggningar. Af helsokällorna är trefaldighetskällan den största, den har vissa år gifvit ända till 390 liter vatten i minuten. Enligt en 1879 gjord undersökning innehöllo 608 gr. vatten 0,ioi gr. fasta ämnen och 5,591 gr. vatten 0,39 jernmonokarbonat. Källorna såväl som andra vattensamlingar hafva sitt aflopp i den s. k. Solinge myr. Brunnen besökes årligen af 900--1,200 pers., mest allmoge från mellersta och norra Sverige. -- Förste egare och intendent vid S. var doktor Samuel Skragge, som 1700 företog en undersökning af källorna, förnyad 1701 af Urban Hjärne. Efter Skragges död ärfdes Sätra brunn af hans syster enkeprostinnan Holstenia, hvilkens sons arfvingar 1739 sålde den till regementsfältskären Wolff. År 1744 förvärfvades S. för 24,000 daler kmt af biskop Kalsenius, som vidtog stora förbättringar samt 1748 skänkte brunnen jämte tvänne hemman och räntan af 20,000 daler kmt till Upsala akademis medicinska fakultet. Från 1752 hafva endast lärare af denna fakultet varit intendenter vid S. Bland dem märkas särskildt P. von Afzelius (intendent 1796--1822), som företog stora reparationer och försköningar, O. Glas (intendent 1852--67), under hvilkens tid brunnen var mycket besökt, och Fr. Björnström (intendent 1867--78), hvilken införde kallvattenkuranstalt, barrbad och gyttjebad äfvensom elektricitetsbehandling i stor skala. Från 1878 styres S. af en direktion, bestående af intendenten och tvänne af akademien valda ledamöter.
Nordisk familjebok · första upplagan
Sätra
Ämne: Brunnsorter, mineralkällor och kurorter · Badorter och brunnsorter
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 15 (1891), sp. 1222–1223 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗