*Seminarium. Seminarierna vid universiteten hafva tillvuxit i antal och betydelse, sedan examensstadgan af d. 17 April 1891 föreskrifvit, att seminarieöfningar skola ingå i undervisningen samt examenssökande vara skyldiga att uppgifva huruvida de deltagit i sådana. I Upsala finnas, utom de i hufvudarbetet nämnda, teologiskt seminarium (1896), deladt på 5 afdelningar (prenotioner och teol. encyklopedi samt exegetisk, kyrkohistorisk, systematisk och praktisk teologi), seminarierna för sanskrit och jämförande indo-europeisk språkforskning; slaviska språk; egyptologi; filosofi; literaturhistoria; historia; statskunskap; geografi. Det matematiska seminariet och den humanistiska sektionens dåv. seminarier uppfördes på ord. stat 1894, teol. seminariet och de efter 1894 tillkomna hum. seminarierna 1897. — I Lund bildades redan 1865 (efter tyska mönster) det Filologiska seminariet (för klassiska språk), hvars stadgar i viss mån varit grundläggande äfven för andra seminariers anordning och ur hvilket utvecklat sig de nuv. seminarierna för klassiska, för nordiska (1868), för romanska (1877) och germanska (1892) språk. Dessutom finnas seminarier för matematik; historia; statskunskap; filosofi; estetik- och literaturhisoria; semitiska språk (1895). Vid de flesta seminarier finnes en förberedande eller för en lägre examen beräknad kurs, kallad pro-seminarium. Den 10 Maj 1895 fastställdes af K. M:t gemensamma allmänna bestämmelser för seminarierna inom filosofiska fakulteterna i Upsala och Lund. — Vid Göteborgs högskola hållas seminarieöfningar i klassiska, nordiska och germanska språk, filosofi, statskunskap, historia, literatur- och konsthistoria.
Nordisk familjebok · första upplagan
Seminarium
Ämne: Universitet och akademiskt liv · Skolor och universitet
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 1983–1984 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗