Sidon, den äldsta staden i det forna Fenicien, på en smal slätt vid Medelhafvet, något östligare än det nuv. Saida. Denna stad, som gaf upphofvet till flere feniciska kolonier, bl. a, sjelfva Tyrus, var länge den mest betydande orten i hela landet, tills slutligen sistnämnda koloni gjorde sin öfvermakt gällande. Redan på Homeros' tid var den bekant för sin konstflit samt för sin handel med purpurfärg, bernsten och glas. 722 f. Kr. gaf staden sig åt den assyriske konungen Salmanassar samt lydde sedan under Babylonien och under Persien, tills den 350 ödelades på grund af ett uppror. Åter uppbyggd, underkastade sig staden Alexander den store, kom derefter under Egypten och föll slutligen i romarnas händer. Under början af kristna tiden var den säte för en biskop. Se vidare Saida.
Nordisk familjebok · första upplagan
Sidon
Ämne: Antika städer i Främre orienten · Italienska och antika orter i Medelhavsområdet
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 14 (1890), sp. 999 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗