Sighvat Tordsson, skald och krigare, föddes på Island omkring 995, begaf sig 1014 till konung Olof den helige i Norge, blef hans hirdskald och vann hans förtroende i så hög grad, att konungen gjorde honom till sin stallare. I en dikt, af hvilken åtskilliga fragment finnas qvar, har S. besjungit Olofs strider före 1014. Han diktade sedan äfven Nesjavisor om slaget vid Nesjar 1015, som grundlade Olofs välde i Norge. Öfver danske konungen Knut den store diktade han ock en dråpa, af hvilken åtskilligt är i behåll. När Olof stupade vid Stiklestad, var S. stadd på en pilgrimsfärd till Rom. Han vistades sedan hos Olofs son, Magnus, och diktade då sina s. k. Bersöglis-visor (d. v. s. fritalighetsvisor), genom hvilka han fäste konungens uppmärksamhet på det missnöje, som rådde i landet öfver konungens stränghet, och lyckades förmå denne att så förändra sitt regeringssätt, att Magnus erhöll tillnamnet den gode. S. dog i Norge före 1047. Hans lif och dikter skildras i afhandlingar af O. Kyhlberg (1868) och A. Ternström (1871). Th. W.
Nordisk familjebok · första upplagan
Sighvat Tordsson
Ämne: Norge: kungar och rättsväsen · Norge och Island: personer, orter och natur
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 14 (1890), sp. 1017 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗