Skilling, ett skiljemynt af koppar, som i den svenska mynträkningen infördes genom k. förordn. af d. 27 Nov. 1776, hvari stadgades, att hvarje riksdaler skulle fördelas i fyratioåtta skillingar och hvarje skilling i tolf runstycken. Dessförinnan hade man räknat specieriksdalern i daler, mark och ören silfvereller kopparmynt. Men för att dessa räknevärden, »hvaraf oreda kunde uppkomma», efter hand måtte alldeles afläggas, påbjöds i nämnda förordning, att »från 1777 års början alla publique verks räkenskaper och handlandes böcker» m. m. skulle föras i riksdalersräkning. Tillika bestämdes, att 1 riksdaler skulle beräknas till 6 daler silfvermynt, eller 18 daler kopparmynt. Då en daler var 32 öre, blef följaktligen en skilling lika med 4 öre s. m.
Utom riksgäldskontorets kopparmynts poletter af half och fjerdedels skillings räknevärde, hvilka slogos redan åren 1799--1802, präglades emellertid intet skillingsmynt förrän 1802, då till en början enskillingsstycken ompräglades af 2 öre s. m. och 1/2 skilling af 1 öre s. m. Äfven slogos 1/4- och 1/12-skilling. Ett 1-skillingsrnynt skulle hafva en vigt af 6,07 ort, och de mindre mynten vägde i förhållande derefter. Under Karl XIV Johans regering utmyntades till en början 1-skillingar af 4 orts vigt 1/2 sk. af 2 orts vigt och 1/4 sk. af 1 orts vigt efter 1830, 1/6 sk. af 0,67 orts och 1/12 (runstycken) af O,56 orts vigt. Sedermera präglades, i enlighet med 1835 års myntordning, 2 sk. banko, 1 sk. banko samt 2/3, 3/8 ocn 1/6 sk. banko af resp. 4,44, 2,67, 1,78, 1,11 och 0,56 orts vigt. Utom sistnämnda skiljemynt slogos under Oskar I:s regering äfven ett mynt å 4 sk. banko, vägande 5,92 ort. Dermed fortsattes ända till år 1855, då skillingsmyntningen upphörde. Liksom vid 1776 års realisation 1 rdr specie bestämdes att innehålla 48 skilling, utgjorde, enligt 1830 års myntbestämningslag, 1 rdr banko 48 skilling banko, men 1 rdr i silfver 128 sk. banko. E. B.