Smolensk

Smolensk. 1. Guvernement i mellersta Ryssland, omgifves af guvern. Pskov och Tver i n., Moskva och Kaluga i ö., Orel och Tjernigov i s., Mohilev och Vitebsk i v. Areal 56,041 qvkm. S. är till största delen ett slättland och uppfyldt af en mängd sjöar och träsk. I norr vidtager likväl en märkbar höjning; denna del af S. genomstrykes nämligen af Valdajhöjden. De vigtigaste floderna i S. äro: Ugra, Dvina med Kasplja och Mezja, Dnjepr med Vop, Vjasma, Sosj och Desna samt Gzjat, biflod till Volga. Klimatet är fuktigt och rått. Åkerbruket lemnar blott under goda år tillräckligt med säd för det inhemska behofvet. Företrädesvis odlas hafre och råg, derjämte äfven korn och bokhvete samt lin och hampa. Bristen på goda betesmarker utgör ett hinder för boskapsskötseln; hästar och nötkreatur äro små och svaga. Industrien lemnar hufvudsakligen läder, olja, talg, bränvin och öl. Handeln, som främjas af en liflig samfärdsel på floderna, har i lin, trä, husgerådssaker af trä, hafre, talg, läder och olja sina vigtigaste exportartiklar. Befolkningen uppgick 1885 till 1,278,117 personer, hvaraf i östra delen mest bo stor-ryssar (omkr. 43 proc.), i vestra mest hvitryssar (omkr. 47 proc.). -- 2. Hufvudstad i nämnda guvernement, på ömse sidor om Dnjepr, vid Orel--Rigaoch Moskva--Brest-banorna, är omgifven af tjocka, ehuru nu mycket förfallna murar med 17 torn, och eger för öfrigt ruiner af ett citadell (kremlj), en jordvall med fem stora bastioner samt flere utanverk, allt lemningar af ett oerhördt stort fäste, som år 1596 anlades af Boris Godunov. 35,830 innev. (1882). Bland stadens många gamla, egendomliga kyrkor må särskildt nämnas Marie-himmelsfärdskyrkan. Staden har 3 kloster, 11 läroanstalter, deribland ett prestseminarium och ett gymnasium, samt flere välgörenhetsanstalter. Industrien är inskränkt till beredning af läder, hattar, ljus och såpa. Handeln med spanmål är liflig. Staden omtalas redan under 9:de årh. och eröfrades 882 af Oleg, förmyndare för Igor, Ruriks son. 1395 och 1404 intogs staden af litaver, men återeröfrades 1514 af ryssarna under Vasilij Ivanovitj. Efter sitt befästande af Boris Godunov belägrades staden af polske konungen Sigismund III (1611) och måste efter 20 månaders tappert försvar gifva sig. 1654 kom den åter i ryssarnas händer. 1812 segrade Napoleon I vid S. öfver ryssarna, hvarvid staden till hälften blef uppbränd. -- S. har alltid betraktats som nyckeln till Moskva och var såväl under Karl XII:s som Napoleon I:s krig i Ryssland en vigtig operationspunkt.