Späck

Späck, tekn. farmak., benämnes det under huden samlade lager af fett (panniculus adiposus), som består af en stormaskig bindväf, i hvilken massor af fettceller äro inbäddade. Denna fettväf har till uppgift att afrunda kroppsformerna, skydda underliggande delar (t. ex. blodkärl och nerver) för tryck, hindra kroppsvärmen att för hastigt utstråla, liksom ock på samma gång förekomma att yttre låg temperatur för starkt afkyler kroppen. Liksom annat fett i kroppen är späck ett upplag af reservnäring, som användes af organismen under sådana förhållanden, t. ex. sjukdomar, då tillförsel af näring är omöjliggjord. Späck af svinkreatur, vanligen kalladt fläsk, är ett allmänt begagnadt, nästan oersättligt näringsmedel. Späck af själdjur är ett folkmedel mot kikhosta och lungsot eller kroniska bröstsjukdomar i allmänhet samt för de arktiska trakternas innevånare, liksom späck af hvalross och hvalar, oumbärligt till lifvets uppehälle samt till lyse och värme. Af hvalars och själdjurs rikliga späck kokas tran (se d. o.), som har stor teknisk användning. Jfr Ister. O. T. S.