Ställsten, geol., petrogr., bergart, som på grund af sin genom sammansättningen betingade osmältbarhet eller eldfasthet användes till beklädande af det s. k. stället i masugnar. -- Inom Sverige är det en talkig glimmerskiffer, som benämnes ställsten. E. E.
Gabbro petrogr., en mörk, kristalliniskt kornig bergart, bestående af plagioklas (vanligen anortit eller labrador), … Hornblendesten petrogr., en kristalliniskt kornig, mörk bergart af hornblende med en del brun eller grön glimmer. Hornblende… Leucitofyr leucitporfyr (af Grek. levkos, hvit), geol., petrogr., en kristalliniskt kornig, vulkanisk bergart, bestående… Grönsten petrogr., förr mycket begagnad, samfälld benämning för de mörka, vanligen något grönaktiga amfibol- och pyrox… Diorit (af Grek. dioros, tydlig, lätt igenkänd), petrogr., en mörkgrön eller grönsvart, jämförelsevis ganska tung be… Kloritskiffer petrogr., en lökgrön till svartgrön, föga hård, skiffrig eller fjällig bergart, bestående af mineralet klorit… Limburgit [hårdt g], petrogr., kallas en med basalt beslägtad vulkanisk bergart, bestående af rödbrun glasig grundmassa… Porfyroid geol., petrogr., en ursprungligen skiktad, metamorfoserad bergart, såsom t. ex. hälleflinta, hos hvilken seku…
Alla artiklar i ämnet →