Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Standar

Ämne: Arméorganisation, grader och trupper · Krigsväsende och armé

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 15 (1891), sp. 354 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Standar (Fr. étendard, Eng. standard, Med. Lat. standardus, af Lat. extendere, utbreda) krigsv., kallas en vanligen hos kavalleriet förekommande liten fana, hvars duk sällan öfverstiger en fjerdedel af en fanduk. Standarstången föres till häst med doppskon i en vid högra stigbygeln fäst hylsa (s. k. lanssko), och vanligen är sjelfva stången formad så, att ett handtag finnes på densamma. Under 16:de och 17:de årh. förekommo standar i mycket stort antal; numera har hvarje kavalleriregemente (4--6 sqvadroner) sällan mera än ett sådant (i Tyskland), och i flere arméer finnas standar icke alls (franska). I svenska armén har Lifgardet till häst ett, Lifregementets dragonkår fem (ett vid hvarje sqvadron), Lifregementets husarkår ett, Kronprinsens husarregemente två (erhållna med anledning af striden vid Bornhöft) och Vendes artilleriregemente ett (erhållet efter 1813 års krig), hvarjämte vid Svea artilleriregemente förvaras ett af Karl XII till artilleriet skänkt standar. Drottning Lovisa förärade 1868 Svea lifgardes lifkompani ett standar. Standaret har samma betydelse som fanan (jfr Fana). C. O. N,