Steinheil, Fabian, grefve, generalguvernör i Finland, föddes 1762 i Penall socken i Hapsalska kretsen i Estland. 1782 blef han löjtnant i rysk tjenst, deltog 1788--90 först som kapten och sedan som öfverstelöjtnant i kriget i Finland, var 1791--92 anställd hos generalfältmarskalken Suvorov-Rimnitzky för verkställande af fortifikationsarbeten inom ryska Finland samt användes 1793--95 vid uppförandet af fästningsverk i Fredrikshamn, Villmanstrand och Davidsstad. 1797 fick han pris för en af honom utarbetad topografisk karta öfver dåvarande ryska Finland. Som generalmajor, från 1798, bevistade han fälttågen i Preussen 1805 samt i Polen och Preussen 1806--07. Han blef generallöjtnant 1807. År 1809 var han befälhafvare öfver ryska armén på Åland och den dermed förenade flottiljen. I Mars 1810 utnämndes han till generalguvernör i Finland, till följd hvaraf han äfven blef chef för trupperna i landet och ordförande i den nyupprättade regeringskonseljen. S., som redan under början af sin förvaltning i Finland tillvann sig förtroende genom synbar välvilja mot landet och humanitet i bedömande af personer och förhållanden, blef 1812 upphöjd i finskt grefligt stånd. Han kallades s. å. att såsom befälhafvare för en i Livland och Kurland sammandragen armé deltaga i kriget mot Napoleon I. Sedan han bekämpat fienden i flere träffningar, förenade han sig med Wittgensteins armékår samt deltog 1813 i eröfringen af Elbing och Danzig. S. å. återvände han till Finland, hvars förvaltning han åter såsom generalguvernör öfvertog. Sedan han 1823 tagit afsked från denna befattning, fick han i uppdrag att fortfarande vara t. f. generalguvernör, hvarmed han fortfor till Mars 1824. Under den långa tid han i Finland representerade monarken var förhållandet mellan honom och styrelsens öfriga medlemmar i allmänhet det bästa. Bland utmärkelser, som mot slutet af hans bana tillföllo honom, må nämnas, att han 1819 blef general af infanteriet och 1817 kallades till hedersledamot af vetenskapsakademien i Petersburg. Under sina sista lefnadsår egnade han sig träget åt forskningar i mineralogi och geologi samt åt målning och teckning. S. dog i Helsingfors d. 23 Febr. (7 Mars) 1831. M. G. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Steinheil
Ämne: Finska statsmän och ämbetsmän · Finländare
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 15 (1891), sp. 457–458 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗