Stenknäck-slägtet, Coccothraustes, zool., tillhör familjen finkartade foglar (Fringillidae), tättingarnas ordning (Passeres) inom fogelklassen. Det skiljer sig från öfriga finkar hufvudsakligen genom sin synnerligen grofva näbb, nästan lika hög som hufvudet, och genom sina korta tarser. Stenknäcken (C. vulgaris) är ofvan brun, under askgrå med rostbrun anstrykning, har stjerten och vingpennorna svarta, den förra i spetsen, de senare i infanet försedda med en hvit fläck. Kroppslängden är 18 cm. I Sverige förekommer han blott i södra och mellersta delen och äfven der ej allmänt. Om sommaren vistas han och fortplantar sig i skogarna, och mot hösten, då körsbären mogna, besöker han i flockar för dessas skull trädgårdarna. Sjelfva bären, det s. k. köttet, låter han falla och behåller endast stenen, hvilken han med sin starka näbb skickligt klyfver för att uttaga och förtära kärnan; dessutom förtär han kärnor af rönnbär, oxelbär o. d. samt hvarjehanda frön. Boet bygges i en klyka mellan några grenar och är konstigt sammanflätadt af risqvistar samt invändigt fodradt med fina rötter, ull och hår. L-e.
Nordisk familjebok · första upplagan
Stenknäck-slägtet
Ämne: Fågelfamiljer, fågelsläkten och fågelarter · Fåglar
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 15 (1891), sp. 487 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗