Stralsund. 1. Regeringsområde i preussiska prov. Pommern, med 5 kretsar. 4,009,65 qvkm. 210,219 innev. (1885). -- 2. Hufvudstad i nämnda regeringsområde, på en med fastlandet genom tre dammar förenad ö i det mellan Rügen och kusten löpande 2,5 km. breda Strelasundet, vid Berlin--S.-banan. 28,781 innev. (1885). Staden har en mängd pittoreska, med ståtliga gaflar försedda hus. Dess förnämsta byggnader äro de präktiga, i gotisk stil uppförda Nikolai- och Maria-kyrkorna (från 14:de och 15:de årh.) samt rådhuset (från 13:de och 14:de årh.). De forna fästningsvallarna äro omdanade till promenadplatser; endast den närbelägna ön Dänholm är ännu befäst. S. är säte för ett gymnasium, ett realgymnasium, ett lärarinneseminarium och en anstalt för döfstumma. Det eger ett bibliotek, grundadt 1709, och ett för Pommerns äldsta historia vigtigt museum. Exporten af säd och malt är betydande. 1886 inlöpte i hamnen 466 fartyg om 74,108 tons och utlöpte 486 om 67,729 tons. Med Malmö är daglig ångbåtsförbindelse. Tillverkning af spelkort, olja, öl m. m. S. anlades 1209 af furst Jaromar af Rügen. Ehuru flere gånger härjadt, tillväxte det i betydenhet, var i 14:de årh. näst Lybeck hanseförbundets förnämsta stad och erhöll under de pommerske hertigarnas välde vigtiga privilegier. I trettioåriga kriget ställde det sig på svenskarnas sida och måste i anledning deraf 1628 utstå en belägring af Wallenstein, som trots stora ansträngningar nödgades lemna staden ointagen. Dagen, d. 24 Juli, då belägringen upphäfdes och den kejserlige härföraren tågade bort, firas ännu årligen. Genom westfaliska freden (1648) kom S. till Sverige och var under ett och ett halft årh. svenskarnas vigtigaste förpost på kontinenten. År 1678 eröfrades det visserligen efter ett häftigt bombardement af Fredrik Vilhelm af Brandenburg, men återlemnades följande år till Sverige, hvilket äfven 1720 återfick staden, sedan den 1715, under Nordiska kriget, intagits af de allierade. 1809 stormades den af Schills friskara besatta platsen af danskar och holländare. 1814 kom den jämte svenska Pommern till Danmark och öfverlemnades 1815 af detta rike till Preussen. S. bibehåller ännu sin gamla, egendomligt utbildade författning och sitt särskilda, under de katolske hertigarnas välde tillsatta protestantiska konsistorium. Stadens borgmästare, syndikus och rådsmedlemmar ega som sådana personligt adelsskåp -- ett privilegium förlänadt af Karl XII.
Nordisk familjebok · första upplagan
Stralsund
Ämne: Preussiska och tyska städer och orter · Preussen, Sachsen och tyska städer
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 15 (1891), sp. 714–715 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗