Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Studach

Ämne: Biskopar, ärkebiskopar och kyrkofäder · Påvar, biskopar, helgon och kyrkliga personer

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 2110–2111 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Studach, Jakob Laurentz, katolsk biskop, f. i Altstetten (Schweiz) d. 25 Jan. 1796, studerade en tid medicin i Wien (1816), men egnade sig slutligen åt det presterliga kallet och, efter afslutade teologiska studier i Landshut, prestvigdes 1820 i Eichstädt (Bajern). Han hade någon tid tjenstgjort såsom husprest hos den hertigliga Leuchtenbergska familjen, då han vid den äldsta dotterns, prinsessan Josefinas trolofning med kronprins Oskar af Sverige och Norge utsågs att vara den unga furstinnan följaktig till Norden 1823 i egenskap af aumonier. Oaktadt de svårigheter, som i hans nya ställning mötte honom, och oaktadt en hos honom sjuklig längtan till fosterlandet, förblef han sin uppgift trogen till slut. Efter hand utnämndes S. till apostolisk vikarie för Sverige och Norge (1833), erhöll värdigheten af påflig prelat och apostolisk protonotarie (1837) och vigdes 1862 i Rom till titulärbiskop af Orthosia. Samtidigt upphöjdes han till romersk grefve. Såsom styresman för de katolska församlingarna i Sverige och Norge vinnlade han sig i synnerhet om att förskaffa dessa erforderliga andaktslokaler. På hans tillskyndelse uppfördes katolska kyrkor i Stockholm (1835), Kristiania (1850) och Göteborg (1866). Fridsam och flärdlös, undandrog han sig hofvets fester och verldens buller för att vårda sig om de fattiga och värnlösa samt drifva vidtomfattande teologiska eller literära studier, om hvilka vittna bl. a. arbetena Sämund's Edda des Weises öder die ältesten norränischen lieder (1829), Schwedische volksharfe (1826), Die urreligion oder das entdeckte uralphabet (2 bd, 1856, 58). Han dog i Stockholm d. 9 Maj 1873. J. M–r.