Suhm

Suhm, Peter Fredrik, dansk historiker, född d. 18 Okt. 1728 i Köpenhamn, fick af Holbergs skrifter lust att sjelf skrifva. 1746 blef han student, kort derpå hofjunkare (han var af gammal adel), 1748 assessor i hofrätten och 1751 etatsråd. Men hvarken hoflifvet eller ämbetet tillfredsställde honom. 1751 reste S. till Trondhjem och gifte sig följande år med en rik köpmansdotter samt kom derigenom i tillfälle att uteslutande sysselsätta sig med vetenskapliga och bokliga göromål; han fördjupade sig i omfattande studier ät Danmarks historia, utgaf tillsammans med Schöning Forbedringer til den gamle danske og norske historie (1757), till hvilken S. skref bl. a. skildringar af Knut den stores, Erik Ejegods och Erik Emunes lefnad. 1755 vände S. tillbaka till Köpenhamn, der han trädde i förbindelse med flere ledande män (bl. a. Guldberg), medverkade 1772 till Struensees fall och uttalade öppet sitt gillande deraf i ett Brev til kongen; men han blef bedragen i sina förväntningar om en fri författning, hvartill han utarbetat ett förslag. Också måste S. flere gånger af hänsyn till det rådande systemet tiga med sina politiska meningar och måste t. o. m. tåla Guldbergs censur i det af honom skrifna Udtog af Danmarks, Norges og Holsteins historie (1776), som skulle vara skolbok. Utom det att S. var en ifrig frihetsman, var han äfven förespråkare för de nordiska folkens enhet. 1769--87 utgaf S. en serie förberedande skrifter om Nordens forntid (de nordiska folkens ursprung, Oden och den hedniska gudaläran, de från Norden utvandrade folken m. m.), tillsammans 9 band, och 1782--93 de första 7 banden af sin Historie af Danmark (fortsatt efter S:s handskrift af Abr. Kall och R. Nyerup, med 7 andra band, 1806--28). Detta arbete, som behandlar Danmarks historia från äldsta tid till år 1400, utmärker sig just icke genom någon förträfflig historisk framställningskonst eller sträng kritik, men vittnar om utomordentlig flit och lärdom samt är en ovärderlig källskrift. 1772--77 skref han en serie Nordiske fortællinger, den första poetiska bearbetningen af forntidens sägner och Saxos berättelser samt många smärre afhandlingar af historiskt eller populärt filosofiskt innehåll (utgifna i »Samlede skrifter», 16 bd, 1788--99). Vidare fortsatte S. utgifvandet af »Scriptores rerum danicarum» efter Langebeks död (bd 4--7, 1776--92) samt bekostade sjelf utgifvandet af flere isländska sagor och vetenskapliga verk (bl. a. Abulfedas »Annales» af Adler). Sin stora och dyrbara boksamling, som till sist omfattade omkr. 100,000 bd, öppnade han 1775 för allmänheten och skänkte den 1796 till kongl. biblioteket, som derefter också blef offentligt. S. utnämndes 1774 till kammarherre och 1787 till kungl. historiograf. Död d. 7 Sept. 1798. E. Ebg.