Susa

Susa. 1. Stad i Italien, provinsen Turin, vid floden Dora Riparia, 495 m. öfver hafvet. 3,305 innev. (1881). Vin- och fruktodling. Biskopssäte. S. har lemningar af flere romerska byggnader, bl. a. en triumfbåge, samt en katedral från 11:te årh. Staden, fordom kallad Segusio, var till år 66 e. Kr. hufvudstad för de under romersk öfverhöghet stående galliske cottiernas ätt. Som romersk militärstation och nyckel till alpvägarna var den af stor vigt. S. tillhörde frankiska väldet från 575 till slutet af 9:de årh. samt bildade derefter ett markisat. -- 2. (Nu Sus l. Sjusj), fordom hufvudstad i landskapet Elam l. Susiana (nuv. Chusistan, i Persien), på en slätt mellan floderna Kercha (Choaspes) och Dizful. S. kom i 7:de årh. f. Kr. under medernas välde, tillföll derefter perserna och utsågs af deras konungar till vinterresidens. Staden blef genom sitt läge i en rik och med vattenvägar väl försedd trakt snart af stor betydenhet. Den var byggd i form af en rektangel och räknade 22 km. i omkrets samt hade ett starkt fäste, enligt sägnen uppfördt af den mytiske Memnon, och flere praktfulla palats. Ruinerna, som höra till de mest storartade i Asien, hafva undersökts af Loftus, hvarjämte franska regeringen sedermera ditsändt en komité under ledning af Dieulafoy. I närheten af S. visas profeten Daniels graf. -- 3. (Fordom Hadrumetum), stad i Tunisien, vid Hamamaviken. Omkr. 10,000 innev. S. är säte för en fransk divisionsgeneral. Det var fordom hamnstad till Kairwan; dess handel är stadd i liflig uppblomstring.