Szekler [sekler], Magyar. Székelyek, en i östra och nordöstra Siebenbürgen boende magyarisk folkstam. Bosatta vid gränsen, hade de förr till uppgift att försvara landet mot fientliga anfall samt åtnjöto derför adliga privilegier och frihet från skatter. De hade en militärisk organisation och voro indelade i tre klasser: förnäme, höfvitsmän och gemene, af hvilka de sistnämnde 1711 förlorade sin skattefrihet, emedan de deltagit i Rákóczis uppror. Då man 1764 inrättade szeklernas land som en militärgräns, utbröt bland dem ett uppror, som först med stor svårighet kufvades. Genom sitt deltagande i ungrarnas kamp mot de kejserlige 1848--49 förlorade de sina privilegier och likställdes med monarkiens öfrige innebyggare. År 1865 återfingo de visserligen sina domstolar, men 1876 fördelades deras landområden (11,780 qvkm.) på komitaten Csik, Háromszék, Udvarhely och Maros-Torda. Szeklerna räkna numera omkr. 450,000 pers. samt bekänna sig dels till den romersk-katolska, dels till den reformerta kyrkan.
Nordisk familjebok · första upplagan
Szekler
Ämne: Österrike-Ungern: stat, land och begrepp · Ungern, Böhmen och Österrike
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 15 (1891), sp. 1193 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗