Tabell (Lat. tabella, egentl. liten tafla), i allmänhet hvarje på ett lätt öfverskådligt sätt ordnad sammanställning af uppgifter. Öfverskådligheten uppnås i vanliga fall derigenom att de rubriker, till hvilka uppgifterna hänföra sig, äro ordnade i en kolumn eller rad och sjelfva uppgifterna i en eller flere bredvid eller under stående rader af samma form, så att hvarje rubrik med tillhörande uppgifter bildar en särskild rad eller kolumn. Rubriken kallas ofta ingångsord (om den är ett ord) eller ingångstal (om den är ett tal), och hela följden af ingångsord eller -tal benämnes ingång. Har vid uppställande af rubrikerna en enda indelningsgrund användts, så att alla rubrikerna äro ur logisk synpunkt koordinerade, behöfves endast en ingång, och indelningsgrunden sättes då vanligen såsom kolumnhufvud öfver ingångskolumnen. Förekommer deremot en indelning efter två olika indelningsgrunder, t. ex. dels efter ålder, dels efter kroppslängd vid fråga om fördelning af ett antal menniskor, måste man i allmänhet använda två ingångar (se vidstående tabell),
Längd i meter Ålder,
år 1,76 1,77 1,78 1,79 20 1 3 6 2 21 2 5 7 1 22 1 6 8 1 -- -- -- -- --
af hvilka vanligen den ena bildar kolumnen längst till venster och den andra raden omedelbart under kolumnhufvudet; stundom upprepar man den vertikala ingången äfven till höger och den horisontala äfven nedtill. Förekomma tre eller flere indelningsgrunder, är det bäst att fördela uppgifterna i ett antal tabeller, lika stort med antalet led i en af indelningarna, så vida dessa led icke äro mycket få, t. ex. 2 eller 3. -- De oftast förekommande tabellerna utgöras af siffertabeller, d. v. s. sådana, der uppgifterna eller både uppgifter och rubriker äro tal. Siffertabeller kunna vara af statistisk natur, såsom den ofvan anförda; de kunna också vara för ett omedelbart praktiskt ändamål upprättade, t. ex. tabeller för beräkning af stockars kubikinnehåll. Till siffertabeller höra vidare kalendertabeller, intressetabeller, lifräntetabeller o. s. v. Slutligen kunna siffertabeller vara rent matematiska. Till sådana höra i främsta rummet additions- och multiplikationstabeller, vidare logaritmtabeller och trigonometriska tabeller, primtalstabeller, produkttabeller, qvadrattalstabeller o. s. v. -- Bland tabeller, som icke äro siffertabeller, må exempelvis nämnas grammatikaliska deklinationstabeller, kronologiska tabeller samt i tabellform uppställda matrikeluppgifter. Om grafiska tabeller se Grafisk framställning. G. E.