Tavtokron (af Grek. to avto, samma, och chronos, tid). 1. Mek. En kurva säges vara tavtokron, då den har den egenskapen att hvar hälst på densamma en materiel punkt börjar sin rörelse denna punkt behöfver lika lång tid att uppnå en gifven punkt å kurvan under inverkan af bestämda krafter. Huygens, som först sysselsatt sig med problemet rörande sådana kurvor, visade, att cykloiden (se d. o.) är tavtokron (l. isokron), om den materiella punkten är endast underkastad tyngdkraftens inflytande. -- 2. Astron. Med tavtokrona företeelser förstår man sådana företeelser på himmelen, hvilka från alla orter på jorden, der de öfver hufvud taget kunna ses, iakttagas i samma ögonblick, t. ex. sådana förmörkelser (månförmörkelser och förmörkelser af Jupiters månar), som, i olikhet med t. ex. solförmörkelserna, äro till hela sitt förlopp oberoende af iakttagarens plats på jorden. Äfven sådana (periodiska) rörelser, hvilkas olika skeden draga lika lång tid (t. ex. de små svängningarna hos en pendel), sägas vara tavtokrona. Jfr Isokron. 1. G. R. D. 2. K. B.
Nordisk familjebok · första upplagan
Tavtokron
Ämne: Geometri, kurvor och trigonometri · Matematik och geometri
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 15 (1891), sp. 1448 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗