Tay [te], Skotlands längsta och de britiska öarnas vattenrikaste flod, har sina källor på norra sidan af Ben Lui på gränsen mellan grefskapen Argyle och Perth, kallas i sitt öfversta lopp Fillan. Efter bildandet af Loch Dochart heter den Dochart, tills den på 168 m. höjd, 40 km. från sina källor inträder i Loch Tay, hvarefter den bär namnet Tay. Under sitt nedre lopp upptager den fr. v. Lyon, Tummel och Isla, fr. h. Almond och Earn. Nedanför Perth vidgar floden sig till ett 40 km. långt sestuarium, Firth of Tay, hvilket s. om udden Buddon Ness (med fyr) faller ut i Nordsjön. Flodens längd till Perth, dit fartyg om 100 tons kunna gå upp, är 153 km., dess flodområde omkr. 6,200 qvkm. Vid Dundee går en 1882--87 byggd 3,171 m. lång jernvägsbro öfver sestuariet. En äldre bro på samma ställe öppnades för trafik d. 31 Maj 1878, men instörtade d. 28 Dec. 1879, hvarvid ett helt jernvägståg begrofs i vågorna. Omkr. 22 km. utanför mynningen ligger Bell Rocks ryktbara fyrtorn.
Nordisk familjebok · första upplagan
Tay
Ämne: Floder och städer i England · Floder och orter vid floder
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 15 (1891), sp. 1451 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗