Texas

Texas [Sp. utt. te'chas], den sydvestligaste och största af Nord-Amerikas Förenta stater, ligger emellan 25° 50' och 36° 30' n. br. samt mellan 106° 40' och 93° 30' v. lgd fr. Greenw. Det gränsar i s.ö. till Mejikanska viken, i s.v. till Mejico (gräns Rio Grande l. Rio Bravo del Norte), i v. till New Mexico (gräns 103:dje meridianen), i n. till New Mexico (gräns 32:dra breddgraden) och Indianterritoriet (Red river), i ö. till Arkansas och Louisiana (94:de meridianen och floden Sabine). Areal 688,343 qvm. Hufvuddragen af statens fysiska natur äro stepper eller trädlösa slätter i n.v., berg v. om Rio Grandes biflod Rio Pecos, skog i ö., marskland utmed kusten, låga prärier i s.ö. och en förening af prärier och kuperad mark med någon skogvegetation i midten. Området kan på grund deraf delas i 5 regioner: 1) kustregionen, begränsad af en med kusten jämnlöpande linie, dragen från Texarkana i n.ö. till Laredo vid Rio Grande, ett slättland af ända till 150 m. höjd, närmast hafvet markland, längre in delvis skogbevuxen; 2) svarta prärieregionen, en smal remsa innanför den förra, en vågig präri, betäckt med rik, svart jord och vexlande i höjd mellan 90 och 200 m.; 3) centralregionen, mellan den förra samt de stora slätterna i n.v. och Rio Pecos i s.v., bestående i n. af skogstrakter mellan Red river och Rio Brazos, längre mot v. kuperad torr mark, med sandig, kiselblandad jord och mycket klen växtlighet, och bortom denna, mellan 100:de meridianen och slättregionen, ett med djupa lager af gips och salter betäckt område, djupt fåradt genom erosion, samt i s. af en kuperad kalkstensbildning, med nästan tropiskt klimat och brist på rinnande vatten, hvilket i allmänhet förekommer sparsamt i hela centralregionen, som derför bäst passar till betesmarker för nötboskap och får; 4) slättregionen (llano estacado, staked plains), statens nordvestligaste del, utan trädväxt ock rinnande vatten, men med lätt och rik jord samt god gräsväxt; och 5) berglandet s.v. om Rio Pecos, vattenfattigt och folktomt utom i Rio Grandes dal, rikt på silfver- och blymalmer (staten, som eger mineralrättigheterna i nästan hela landet, har hittills vägrat att upplåta tillgångarna för exploatering). Rörande statens mineraltillgångar må för öfrigt anmärkas, att jernmalmer af olika slag förekomma på flere ställen, att de hittills obegagnade lagren, af massiv gips äro, näst de i Sahara och Anderna, de renaste och största på jorden, samt att stenkol finnas, men i allmänhet af mindre god beskaffenhet. Nordvestra delen af staten ligger på 750--1,200 m. höjd, och landet sluttar derifrån mot s.ö., hvarför alla floderna utom Arkansas' biflod Canadian längst i n. hafva sydöstlig riktning mot Mejikanska viken. De största äro i ordning fr. s.: Rio Grande del Norte med bifloden Rio Pecos, Nueces, San Antonio med Guadalupe, Colorado, Brazos, Trinity, Neches samt Sabine på östra gränsen och Rea river på norra. -- Kustslätten och svarta präriregionen hafva för jordbruket tillräcklig och jämn nederbörd, men den aftager inåt landet och varierar mycket under olika år, i det den vissa år är ganska ymnig, andra åter ytterst knapp. I Galveston vid kusten utgör den årliga nederbörden omkr. 1,300 mm., vid El Paso, längst i v., 330 mm. och vid Mobeetie, längst i n., 600 mm. Äfven temperaturen är mycket olika på olika ställen. Fort Ringgold, vid nedre Rio Grande, är näst Key West, Fla., den hetaste plats i unionen, med en årstemperatur af 23,7° C.; vid El Paso är årstemperaturen 17°, vid. Mobeetie 12,5° C. I Rio Grandes dal förekommer aldrig frost; snö faller sällan s. om Galveston och Austin. -- Hufvudnäringar äro jordbruk och boskapsskötsel. Af unionens stater intager T. nu första platsen i produktionen af bomull (2 mill. balar årligen efter 1882) och nötboskap, den andra i fråga om socker, får, mulåsnor och hästar. Östra tredjedelen af staten, innehållande omkr. 80 proc. af befolkningen, är jordbruksidkande; återstoden användes för boskaps- och fårafvel. Jordbrukets och plantageodlingens afkastning hade 1880 ett värde af något öfver 63 mill. doll. S. å. funnos. 174,184 farmer (vanligen mycket stora) med en sammanlagd areal af 5 mill. hektar odlad jord. Södra delen af kustslätten samt hela den öfriga staten v. om svarta präriregionen användas för boskapsskötseln, som är fullständigt skild från jordbruket. De ofantliga boskaps- och fårhjordarna ströfva omkring på stora vidder, vaktade af ridande herdar (de s. k. »cow-boys») samt utan annan föda och annat skydd, än dem naturen lemnar. 1880 funnos i staten 4 mill. nötkreatur, 2,5 mill. får, nära 2 mill. svin, 805,000 hästar och 132,500 åsnor och mulåsnor. Fårbetena ligga merendels i södra hälften af centralregionen och i Rio Grandes nedre dal. Staten exporterar företrädesvis bomull, ull och hudar, från Galveston, som är dess förnämsta hamn och handelsstad, med jernvägarna, hvilka 1886 hade en längd af 11,318 km. -- År 1850 hade staten endast 212,592 innev., hvilket antal 1880 stigit till 1,591,749, deraf 114,616 pers. voro födda i utlandet; 393,384 voro negrer, 136 kineser, 992 indianer och omkr. 43,000 civiliserade indianer (mejikaner). 1890 uppgick folkmängden till 2,235,523 pers. Staten har de rikaste skolfonder, men det torftigaste skolväsende i unionen, bestående af 2 normalskolor för bildande af lärare samt ett större antal folkskolor, öppna 4 månader af året. I de flesta städer underhållas förträffliga skolor genom lokal beskattning. För den sekundära undervisningen finnas inga läroverk, med undantag af några »högskolor» i städerna, på dessas bekostnad. Statsuniversitetet är i hufvudstaden Austin. -- Den verkställande makten utöfvas af en för 2 år vald guvernör, den lagstiftande af 32 senatorer, valda för 4 år, och 115 representanter, valda för 2 år, hvilka sammanträda hvartannat år under 90 dagar. Till kongressen sänder staten 2 senatorer och 11 representanter. Statsskulden uppgick 1887 till 4,25 mill. doll., grefskaps och städers skulder till 7 mill. doll. - Rio Grandes öfre dal besöktes 1580--83 af spaniorer, som anlade missionsstationer bland indianerna nära El Paso och Santa Fé, och under de följande århundradena ända till 1794 anlades en mängd missionsstationer inom statens nuv. område, som då hörde till Mejico. Det första hvita nybygget anlades af La Salle 1685 vid Lavaca på kusten. Landet var bebodt af indianer, af hvilka numera finnes qvar endast den s. k. mejikanska befolkningen vid Rio Grande. Efter Louisianaköpet 1803 började anglo-amerikanska äfventyrare företaga ströftåg in på T:s område, och sedan T. jämte Coahuila 1824 blifvit en stat i den nya republiken Mejico, erhöllo amerikanska kolonister tillåtelse att slå sig ned der. Inom några få år funnos 20,000 mellan Sabine och Colorado. Mejikanska regeringen ställde dem 1830 under militärisk uppsigt, och denna jämte åtskilliga tvångsåtgärder gaf anledning till det texasiska frihetskriget, i hvilket anglo-amerikanerna understöddes af frivilliga från Förenta staterna. 1837--45 var T. en oberoende republik. I Dec. 1845 upptogs det som stat i unionen, trots Mejicos protester, och ett krig med detta land följde omedelbart. Den nya staten sålde till unionsregeringen för 10 mill. doll. allt område v. och n. om de nuv. gränserna mellan Rio Grandes och Arkansas hufvudådror, men den förbehöll sig dispositionsrätten öfver allt »public lands» inom sitt område, hvilket visat sig vara en ofantligt gifvande inkomstkälla, samt rätt att dela det i 5 stater, när förhållandena göra en sådan delning berättigad. 1861 skilde T. sig från unionen, men återinträdde 1868, sedan ny författning antagits.